Södra logo
phone
email

Extra foderskapande åtgärder

Klassning av skogsbilväg, Joel Persson
För den som vill satsa mer finns en del ytterligare viltanpassade och extra foderskapande åtgärder att ta till, men det kan då medföra vissa extrakostnader i form av exempelvis dyrare åtgärd, högre tidsåtgång eller minskad virkesproduktion. I gengäld kanske man skapar andra värden och det handlar som alltid om den enskildes målsättningar med ägande och brukande.

Att vid alla skogsbruksåtgärder ta förstärkt hänsyn till förekommande viltpopulationer är en form av extra foderskapande åtgärder. Dessa extra foderskapande åtgärder är för markägaren helt frivilliga. 

Oftast handlar det om att utöka vilthänsynen som redan görs i dagens skogsbruk, både ytmässigt och spritt i landskapet. Här är planering och avgränsningar viktigt för att lyckas. Det handlar om att avväga brukandet med större hänsyn till viltet.  

Exempel på extra foderskapande åtgärder är att i högre grad 

  • Förbättra ståndortsanpassningen 
  • Öka naturlig föryngring av tall med fröträd eller sådd 
  • Öka andelen markberedning. Det ökar ofta mängden foder 
  • Gynna lövträd, bärande buskar och fältvegetation i skogsbryn och kantzoner 
  • Skapa förutsättningar för bärris i barrblandskog 
  • Brunnsröja, midjeröja och röja flera gånger  
  • Gynna stubb och rotskott

 

Topp- eller midjeröjning 

Genom topp eller midjeröjning kan man uppnå en fortsatt hög foderproduktion. Kapa eller knäck stammar som ska bort på en höjd av 1–1,5m. Huvudstammarna blir friställda och de toppröjda träden skapar nya skott som gärna betas av klövviltet. Trädslag som tall, björk och asp skjuter inte nya stamskott. Här gäller det att levande grenvarv finns kvar. I vissa fall kan det vara bättre att kapa lövträd i stubbhöjd så att nya stubb och rotskott produceras. 

 

Risseparering 

Vid avverkning höst och vintertid kan man vid maskinavverkning tillgängliggöra betesbegärliga toppar av tall och lövträd. Lägg dem vid sidan av eller överst i grothögen. Risskotning bör inte ske förrän tidigast försommar då barr och fina kvistar släppt. 

 

Skogsvägar 

Planera redan vid föryngringstillfället så det inte planteras gran tätt inpå vägkanten. Detta gynnar både väg och foderproduktion. Att spara betesbegärliga buskar, lövträd och tall ger också bättre sikt vid såväl vägtransporter som jakt. 

 

Kraftledningsgator

Genom att aktivt förvalta och sköta kraftledningsgator kan fodertillgången öka för klövviltet. Ett exempel på detta kan vara att röja fram och gynna attraktiva foderväxter och träd. Ur fodersynpunkt kan gran därför röjas bort. De träd och växtarter som utgör foder för vilt röjs inte bort, men toppas om viltet inte klarar av att hålla nere växternas höjd via bete.   

Att gödsla i kraftledningsgator kan dessutom öka fodermängden. 

Innan man utför åtgärder i en kraftledningsgata bör man kontakta nätbolaget och samråda om säkerhet och tänkt skötsel. Samtidigt kan man säkerställa att nätbolaget vid sina återkommande besiktningar beaktatar att området sköts med hänsyn till foderproduktion för klövviltet och övrigt djurliv samt biologisk mångfald.