Dagens skogsbruk
Trädslagsval
En av grundbultarna i ståndortsanpassad skogsskötsel är rätt trädslag på rätt mark. Tall lämpar sig vanligast på lite torra eller magra marktyper. Löv på friska fuktiga marktyper med högre boniteter. Gran på goda friska marktyper. Att ståndortsanpassa och även gynna framtida blandskogar ger förhoppningsvis både bättre klimatanpassning av skogsgården och en mer varierad fodermeny för skogens vilt.
Föryngringsmetoder
Ökad föryngring med tall och anpassning av klövviltstammarnas storlek till rådande fodersituation, är de viktigaste åtgärderna för att minska betesskador på unga tallar.
Naturlig föryngring eller sådd av tall är metoder som på rätt marker och om de lyckas, ger ett högt plantantal. Risken för betning på varje enskild planta minskar då i takt med plantantalet och foderutbudet ökar. Även vid plantering med gran och tall kan en viss mängd fröträd lämnas med förhoppning om en framtida variationsrik blandskog.
Markberedning
Markberedning är en åtgärd som gynnar uppslag av björk och tall, men även RASE och örter, exempelvis rallarros. För att inte påverka befintligt bärris i onödan är det viktigt att markberedningen görs så skonsamt som möjligt. Markberedning är generellt en skogsskötselåtgärd som gynnar viltfodertillgången.
Röjning
För att maximera foderutbudet i ungskogsfasen är det viktigt att RASE (rönn, asp, sälg, ek) och annat betesbegärligt foder sparas i största möjliga omfattning. Röj inte bort stammar i onödan! Spara redan betade tallar och lövträd, dessa återbetas ofta av viltet. I tallungskog med hög lövinblandning är det viktigt att röja tidigt till förmån för tallens utveckling, på sikt är detta bättre för viltet.
Brunnsröjning kan vara en effektiv tidig första röjning där konkurrensen runt framtida huvudstammar tas bort, samtidigt som befintligt foder blir kvar lite längre.
Gallring
Gallringens syfte är att utnyttja skogsmarkens produktionsförmåga väl och uthålligt. I bestånd med varierande ståndortsförhållanden, till exempel fuktighet och bördighet, kan man behöva variera gallringsform, trädslagsval och uttagsnivå. Vid förröjning inför gallring bör blivande naturvärdesträd, betesbegärliga buskar och småträd lämnas, dessa kommer att bidra som foder men även för den biologiska mångfalden. Hänsynsytor och kantzoner ska inte röjas, här skapas förutom mångfald både foder och skydd för viltet. I de flesta bestånd kan man hitta och lämna sådana oröjda partier. I samband med stickvägsupptagning kan man planera för befintliga och framtida jaktpass.
Föryngringsavverkning
Innan avverkning gäller det att planera för framtida skötselåtgärder, naturvård och vilthänsyn. Vid förröjning inför föryngringsavverkning bör betesbegärliga buskar och gruppställda småträd lämnas, de kommer att bidra som foder och skydd för viltet. Hänsynsytor och kantzoner ska inte röjas i onödan. Avverka gärna tall och löv under höst och vinter, det skapar lättillgängligt foder.
Vägkanter
Att lämna ett antal meter från skogsbilvägen oplanterad skapar förutsättningar både för foderproduktion och ger vägen bättre möjligheter att torka upp efter nederbördsrika perioder.
Kulturmiljöer
Vid äldre torpmiljöer återfinner man ofta för viltet värdefulla träd och buskar. Dessa miljöer bör skötas så att de inte växer igen, här gäller det oftast att avverka gran och gynna betesbegärligt foder. Åtgärder runt kulturmiljöer gynnar dessutom den biologiska mångfalden.
Hyggesfritt skogsbruk
Hyggesfritt skogsbruk, som oftast skapas genom mindre luckor och uttag av mogna träd, ger generellt sett mindre foder jämfört med trakthyggesbruk eftersom de öppna ytorna ungskog inte alls är lika stora och foderproducerande. I vissa fall kan dock bärrisets täckningsgrad bestå eller till och med öka, då dessa skogar ofta släpper in mer ljus. Sannolikt försvåras möjligheten till att föryngra med tall som är ett ljusälskande pionjärträd. Att bruka skog hyggesfritt innebär en stor risk för betespåverkan vid oförändrad täthet av klövvilt, vilket ytterligare försämrar möjligheterna för unga tallar att utvecklas.
