Hur fungerar skyddsjakt?

Förutsättningar för skyddsjakt  

Tre villkor måste uppfyllas enligt jaktförordningen:  

• Skyddsjakten får inte hota artens bevarandestatus.  
• Ingen annan lösning får finnas.  
• Ett av följande skäl måste föreligga:  
  • Förhindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom.  
  • Skydda allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande orsaker.  
  • Skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer.  
  • Av hänsyn till flygsäkerheten.  

Förhindra allvarlig skada  

Skyddsjakt syftar till att förhindra allvarlig skada, inte att kompensera för redan inträffade skador. Allvarlig skada innebär ekonomiska förluster eller ökade kostnader. Följande bör beaktas:  

• Omfattningen av skador.  
• Hur länge skadorna pågått.  
• Tidsintervall mellan skadetillfällen.  
• När skadorna kan förväntas upphöra.  
• Erfarenheter från tidigare säsonger.  

Skyddsjakt under allmän jakttid  

Skyddsjakt medges normalt inte under allmän jakttid, men undantag kan göras om:  

• Den skadelidande inte kan nyttja allmän jakttid.  
• Skadan orsakas av koncentrerade individer, exempelvis vintertid.  

Skyddsjakt på älg  

Om skyddsjakt behövs på en fastighet inom ett älgskötselområde (ÄSO), bör man först kontakta ÄSO:t. Om begäran avslås kan skyddsjakt sökas hos länsstyrelsen.  

Underlag för beslut  

För beslut om skyddsjakt krävs tillräckligt underlag:  

• Dokumentation av skador och omfattning.  
• Dokumentation av vilken art som orsakat skadorna.  
• Dokumentation av förebyggande åtgärder.  

Betesskador på skog  

Skador på skog ackumuleras över tid. Skyddsjakt kan medges om skadorna är så omfattande att de måste stoppas för att förhindra framtida allvarliga skador. Betesskador är en del av skogsbrukets kostnad, men anses allvarliga om värdenedsättningen överstiger normal produktionskostnad.  

Markägaren har dessutom ett ansvar gentemot samhället i enlighet med skogsvårdslagen. Där anges att markägaren ska tillgodose att skogen ska ge en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. 

Ansökan om skyddsjakt  

Ansökan görs hos länsstyrelsen där skyddsjakten ska genomföras. Det finns ett digitalt formulär att fylla i.  

Beviljad skyddsjakt  

Beslutet anger vad som gäller för jakten, såsom antal djur, område och tidsrymd. Efter jakten ska rapport lämnas till länsstyrelsen, oftast inom två veckor.  

Avslag på begäran  

Vid avslag bifogas en beskrivning av skälen. Beslutet kan överklagas till Naturvårdsverket.  

 

Skyddsjakt på eget initiativ som inte kräver särskilt tillstånd 

För vissa djur kan du bedriva skyddsjakt utan tillstånd från Länsstyrelsen. Vilka förutsättningar som gäller för att få jaga utan tillstånd står i Jaktförordningens bilaga 4. Den som skyddsjagar på eget initiativ är skyldig att lämna uppgifter om jakten till länsstyrelsen. För älg, dovhjort och kronhjort gäller: 

• Årskalv av älg som uppträder vid fält med oskördad gröda, får jagas om det behövs för att förebygga skada, om länsstyrelsen inte föreskrivit annat, den 1 augusti - älgjaktens början, om inte länsstyrelsen föreskrivit annat. Fälls älgkalv ska fällavgift erläggas. 
• Årskalv av dov- och kronhjort som uppträder vid fält med oskördad gröda får jagas om det behövs för att förebygga skada den 1 juli-15 april. 
• Årskalv av kronhjort får jagas om kronhjort orsakar stamskada på barrträd den 1 juli-15 april. 

Övrigt vilt som får skyddsjagas i syfte att förebygga skada anges i jaktförordningen bilaga 4.