Generell hänsyn

Historiskt sett har våra skogar präglats av en stor mängd naturliga störningar som skapade en variationsrik skog. Även äldre tiders brukade med skogsbete, plockhuggning har påverkat skogen. Både de naturliga störningarna och äldre tiders hävd skapade livsmiljöer som skogsarterna anpassade sig till. 

I produktionsskogen är det skogsskötseln som styr det framtida beståndet. Genom att anpassa åtgärden och ta rätt hänsyn kan vi bevara den viktiga variationen och förbättra förutsättningarna för många arter att överleva. Det handlar framför allt om att spara, men även återskapa, strukturer från den gamla skogen och nyskapa död ved. 

Mål med naturhänsyn

Målen med naturhänsynen är att

• Skapa strukturer som liknar de som uppkommer efter naturlig störning genom att lämna träd både i grupp och enskilt och att skapa död ved i form av till exempel högstubbar. 
• Ge många arter från den gamla skogen förutsättningar att överleva hygges- och ungskogsfasen. 
• Skapa variation i den nya, uppväxande skogen. Miljöhänsynen kan och bör därför också utvecklas genom olika typer av skötsel under hela omloppstiden. 

Den generella hänsynen är specifik och situationsanpassad

När man hör ordet generell hänsyn är det lätt att tänka att den ser lika dan ut överallt. Det stämmer inte riktigt överens med verkligheten. Ibland kan det vara bättre att tänka på den som ’vardagshänsynen’, ett antal punkter som man ska tänka på men anpassa utifrån förutsättningarna på plats. 

Det är också viktigt att komma ihåg att den generella hänsynen är en del av varje skogsbruksåtgärd, från föryngringsfasen till det avverkningsmogna skogsbeståndet. Föryngringsavverkning är ju den åtgärd som leder till störst förändring i skogen, och där är en bra lämnad hänsyn mycket viktig. 

Hänsyn vid andra åtgärder

Men även vid andra åtgärder är det angeläget att tänka på hänsyn. 

Under föryngring och röjning formas det framtida beståndet – och även den framtida hänsynen. Det är viktigt att plantera på rätt ställen – både för ekonomin och miljön. Fuktiga partier och framtida kantzoner lämnas utan markberedning och plantering – i stället ges lövet möjlighet att komma upp. Under redan lämnad hänsyn ska det inte heller stå några plantor – det sparar både planeringskostnader och gynnar miljövärdena. 

Vid ungskogsröjningen finns det stora möjligheter att påverka trädslagsblandningen. Passa bland annat på att gynna lövträd och buskar i bryn och kantzoner, och röj fram kulturlämningar. 

I gallringsskogen ska den framtida hyggeshänsynen förberedas. En bra åtgärd är att frihugga framtida naturvärdesträd. Tidigare lämnad hänsyn kan behöva skötas för att hålla kvar värdena. Det kan till exempel handla om uttag av inväxande gran från en gammal hänsynsyta.  

Bärande i arbetet med naturhänsynen

Generell hänsyn är en bärande pelare i skogsbrukets naturhänsynsarbete. Tillsammans med de avsatta skogarna skapar det ett variationsrikt skogslandskap där både människor, växter och djur kan trivas. Ett aktivt arbete med generell hänsyn är således en viktig del i ett hållbart skogsbruk. 

Mer information

Mycket mer finns att läsa i "Målbilder för god miljöhänsyn" som har tagits fram i bred samverkan och beskriver hur vi ska utforma den generella hänsynen. Målbilderna går att hitta på Skogsstyrelsens hemsida. 

Målbilder för god miljöhänsyn

Läs mer om generell hänsyn i vår artikelserie

Just nu pågår en artikelserie om de olika delarna i den generella hänsynen i medlemstidningen Södrakontakt. Allteftersom vi publicerar dem kommer du även att kunna ta del av dem här.