Föryngringskollen: Planteringspunkt särskilt viktig för plantans överlevnad
Färska resultat från den senaste inventeringen i samarbetsprojektet Föryngringskollen för år 2023 visar att 13 procent av plantorna inte överlevde sitt första år. Inventeringen visar att planteringspunkten är särskilt betydelsefull för överlevnad. I analysen ingick 575 bestånd och 38 000 plantor. Södras strategiska mål är att uppnå 20 procent högre tillväxt 2050 jämfört med 2015. Lyckade föryngringar är avgörande för att skapa växande skogar.
Föryngringskollen är ett samverkansprojekt mellan Skogforsk och åtta skogsföretag, däribland Södra.
- Bakgrunden är att vi inte lyckas fullt ut med våra föryngringar. Idag har Södra en plantöverlevnad på 70–75 procent efter tre tillväxtsäsonger, och detsamma gäller för övriga aktörer. Därför beslutade vi oss för att gå samman och göra en gemensam inventering, där vi tillsammans kan dra slutsatser för att vidta åtgärder som syftar till ökad plantöverlevnad, säger Henrik Holmberg, skogsskötselchef Södra Skog.
Projektet startade 2022 och genomförs i Götaland, Mellansverige och Norrland.
- Vi i Södra är så stora i Götaland så hälften av inventeringarna görs på planteringar utförda av oss. Inventeringen sker på hösten efter den första tillväxtsäsong. Därefter inventeras ett urval av plantorna igen när de vuxit i tre säsonger. Vi analyserar i vilka punkter de är planterade i och hur många plantor som lever efter ett år respektive efter tre år. Det som är speciellt i projektet är att vi studerar den enskilda plantan och följer hur den växer över tid.
De övergripande resultaten visar väsentliga skillnader i utförandet av markberedning och plantering i olika delar av landet, exempelvis vid val av planttyp och plantstorlek samt nyttjandet av olika planteringspunkter.
Efter tillväxtsäsongen 2023 inventerades 575 bestånd och drygt 38 000 plantor.
- Inventeringen visar, liksom föregående år, att antalet planterade plantor per hektar är lågt. I Götaland var genomsnittet 1617/ha och i de andra landsdelarna ännu lägre i Svealand lägst med 1218 plantor/ha följt av Norrland 1344/ha. Vi konstaterar också att efter den första tillväxtsäsongen har 13 procent av plantorna dött.
I analysen av orsaker till de låga plantantalen ser man att det framför allt är områden där vi inte lyckats få till en tillfredställande markberedning som vi har låga plantantal. Att vi inte lyckas med markberedning beror ofta på förekomst av underväxt och ”hinder” av olika slag, till exempel grot (grenar och toppar) och liggande/stående död ved.
Statistiska analyser visar att plantvitaliteten är beroende av ett samspel av flera olika variabler såsom planteringspunkt, plantstorlek, markfuktighetsklass och hyggesvilans längd. Framför allt var planteringspunkter betydelsefulla där vitaliteten i mineraljordspunkterna var högre än i de omvända torvorna.
Resultat av inventering:
- Genomsnittligt plantantal var lägre än förväntat efter en tillväxtsäsong.
- Lägst plantantal registrerades i Svealand (1 218 plantor/ha), följt av Norrland och Götaland (1 344 respektive 1 617 plantor/ha).
- Cirka 13 procent av plantorna var döda.
- Plantöverlevnaden påverkades av flera faktorer, inklusive planteringspunkt, plantstorlek, markfuktighet och hyggesvilans längd.
- Planteringspunkten var särskilt betydelsefull; överlevnaden var högre när plantorna planterades i mineraljord jämfört med omvänd torva.
- Markfuktighetsklass och torvornas markkontakt påverkade också överlevnaden för omvända torvplantor.
- Andra faktorer som bidrog till de låga plantantalen inkluderade konkurrerande växtlighet och hinder såsom avverkningsrester och liggande/stående död ved.
Visa fler nyheter med samma ämne
Ämnen: Entreprenörsnytt