40 år av modiga beslut, investeringar och samverkan

Efter årtionden av stor industriexpansion drabbades Södra i slutet av 1970-talet, liksom stora delar av det svenska näringslivet, av den finansiella krisen. Förluståren avlöste varandra och soliditeten* var nere på 7 procent. Ledningen tvingades vända sig till staten som gick in som delä-gare i industridelen. Det blev några svåra år, men efter kraftiga omstruktureringar steg vinsten och 1985 blev Södra åter helägt av medlemmarna. 

Vad var det då som ledde fram till att Södra tvingades be staten om hjälp för att lösa den ekonomiska krisen? Och hur gick det till att bygga den stabila grund som Södra står på idag? Vi börjar från början.

1938 fusionerade flera mindre skogsägarföreningar med Gösta Edström i spetsen till det som idag är Södra. Syftet var att genom samverkan stärka de privata skogsägarnas ställning på virkesmarknaden. Till en början handlade verksamheten främst om vedhandel. Under andra världskriget fick Södra ett stort ansvar för bränsleförsörjningen i södra Sverige. Det ledde till pengar i kassan och början på flera år av stora industrisatsningar. Först ut i var köpet av Hallabro sågverk 1943 och den första processindustrin var en fabrik i Lenhovda som tillverkade tjära och terpentin som ersatte bensinen i föreningens egna bilar. 

Massabruk i egen regi

En regeringsutredning kom fram till att det fanns tillräckligt med skogsråvara för att bygga upp en massaindustri i södra Sverige. Under loppet av drygt tio år byggde Södra tre moderna massabruk i egen regi. 1959 stod Mönsterås klart, 1962 invigdes Mörrum och 1972 satte massaproduktionen i gång i Värö. Under flera årtionden utökade Södra dessutom sin industriportfölj genom köp av många sågverk och träindustrier, men även mindre och äldre massa- och pappersbruk. 

Men den stora industriexpansionen tärde på kapitalet. När massabruket i Värö invigdes var Södras soliditet nere på 7 procent. Trots detta fortsatte Södra köpa på sig ännu fler industrier.

1973 höjde OPEC-staterna oljepriserna. Till en början gynnande det råvaruproducenter som skogsindustrin, men oljekrisen urholka så småningom den internationella efterfrågan och konjunkturen började dala. De kraftiga lönehöjningarna i mitten av 1970-talet knäckte marginalerna för de flesta av Södras enheter. Förlusterna blev stora, främst i de industrier som hade köpts bara några år tidigare. Dessutom krävde det pågående bygget av ny massafabrik i Mönsterås stora belopp. I slutet av decenniet befann sig Södra i finansiell kris. 

Krisen löstes genom att staten 1979 gick in med 500 miljoner kronor och blev 40-procentig delägare i Södras industribolag. De följande åren kännetecknades av svag konjunktur och förluster och hälften av medlemmarna lämnade föreningen. Stora förändringar var nödvändiga för att företaget skulle kunna övervinna krisen.

Stora rationaliseringar

Staten blev en aktiv ägare i Södra och mellan 1979 och 1983 lades en lång rad fabriker ned eller såldes. Rationaliseringar genomfördes på många enheter och antalet anställda minskades kraftigt. Som en del i att få ordning på finanserna såldes även Södras skogsmark och kraftstationer. 

1984 hade Södras ekonomiska resultat förbättrats och utsikterna för de närmaste åren pekade på en ytterligare ökad stabilitet och konkurrenskraft. Omstruktureringsplanen som satts in började ge resultat, vedförsörjningen var god, massamarknaden var ovanligt stark och dollarkursen var hög.

Dags för återköp

Industribolaget hade en sund industristruktur och ledningen ansåg att föreningen med ett helägt industriföretag på ett smidigare sätt skulle kunna anpassa virkespriserna till industrins betalningsförmåga och marknadens efterfrågan på råvara. Man ansåg också att staten inte var någon naturlig samarbetspartner till ett lantbrukskooperativt företag som Södra. Det började bli dags att lösa ut staten som delägare.

Den 19 december beslutade styrelsen att förvärva statens 40-procentiga aktieinnehav i Södra Skogsägarna AB och den 2 januari 1985 växlade aktierna formellt ägare. En skiljenämnd fastställde priset till 750 miljoner kronor. Därmed var statens tillfälliga delägarskap i Södra historia.

I årsredovisningen för 1984 berättas om en styrelse som kände stor tillfredsställelse över att statens aktier hade kunnat köpas tillbaka och man ansåg att föreningens möjligheter att fullfölja sin uppgift på så sätt starkt hade förbättrats. Utgångsläget för Södras framtid var god.

Stark soliditet

Åren före återköpet hade soliditeten starkt förbättrats och vid utgången av 1984 var den nära 40 procent. På grund av den starka inriktningen på konjunkturkänslig bulkproduktion ansågs möjligheterna att snabbt kunna tillskjuta nytt kapital till bolaget vara begränsade. En av de viktigaste målsättningarna för framtiden blev därför ett soliditetsmål på 50 procent. 

– Nu mer har vi ett soliditetsmål på 55 procent och vi ligger på strax över 60 procent. Det är en stabil och stark balansräkning vilket är mycket bra och gör att vi kan vara långsiktiga i våra beslut och investeringar, säger Magnus Örnberg, ekonomi- och finansdirektör på Södra.

Efter återköpet av statens aktier ansåg ledningen också att ett viktigt sätt att skapa framtida stabilitet var att genom investeringar i industrienheterna säkerställa fortsatt konkurrenskraft. Detta gäller än idag.

– Södra finns till för att förnya och förädla skogsgårdens värden. Vi verkar idag på en global marknad, och vår konkurrenskraftiga industri ger oss en stark ekonomi. Det möjliggör investeringar i både befintlig produktion och nya produkter som bidrar till skogsgårdens lönsamhet och den gröna omställningen. Med rötterna i skogen skapar vi framtiden, säger Lotta Lyrå, vd och koncernchef i Södra. 

Lönsamt, tryggt och stimulerande

Ledstjärnan i verksamheten var också att det ska vara lönsamt, tryggt och stimulerande att som familjeskogsbrukare vara medlem i Södra. Strategin framåt var därför att bedriva affärsmässig virkespolitik för att säkerställa råvarutillförseln och ge medlemmarna ekonomiskt utbyte av sitt medlemskap, förbättra servicen och vara lyhörd för olika krav från skilda medlemsgrupper.

– Vårt uppdrag har inte ändrats, Södra finns till för medlemmarna och att bidra till värdeskapande för skogsgården och dess utveckling. Men i takt med att samhället förändras och utvecklas gör skogsägarskapet och Södra det också. Därför lägger vi kraft på att stärka medlemsupplevelsen i alla led. Det handlar om affärsvillkoren och affärsformerna, den rådgivning vi erbjuder och hur vi möts i såväl skogen som i det digitala landskapet, säger Peter Karlsson, affärsområdeschef Södra Skog. 

Näringspolitiskt arbete

Att med skärpt näringspolitisk bevakning skapa bättre möjligheter för det enskilda skogsbruket var ytterligare en viktig ambition efter att Södra åter blivit helt medlemsägt. Genom näringspolitiska aktiviteter skulle Södra medverka till att skapa opinion för ett aktivt och lönsamt skogsbruk utan detaljstyrning, göra allmänheten medveten om den betydelse som skogsnäringen har och vilka krav som måste uppfyllas för att näringen ska fungera.

Södras näringspolitiska arbete har genom åren handlat om att försvara möjligheten att fritt äga och bruka skog på rimliga villkor. Och det finns många exempel som visar att vi genom opinionsarbete och lobbyingverksamhet har medverkat till att förhindra eller mildra många förslag kring markintrång, skatter och företagarvillkor. Ett exempel är skogsvårdsavgiftens avskaffande, ett annat är stoppet av förslaget att finansiera Sveriges EU-avgift genom beskattning av skogsfastigheter. 

Idag är Södra med där beslut fattas om skogen och skogsbruket, oavsett om det sker lokalt, nationellt eller på EU-nivå. Vi möter och pratar med politiker, deltar i statliga utredningar och jobbar med olika former av påverkansarbete och relationsbyggande.

– Under de senare åren har reformtakten ökat markant, inte minst inom EU. Det har gjort att vi utvecklat en ny näringspolitisk strategi för hela politikens värdekedja, från Bryssel till de regionala och lokala beslutsprocesserna för såväl de skogliga som industriella perspektiven, säger Marcus Svensson, ansvarig för Södras näringspolitiska funktion.

*Soliditet = finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital.