Södra erbjuder nu tjänsten hyggesfri avverkning

Det finns många sätt att bruka skog och det finns inte en lösning som passar alla skogar och alla bestånd. Hur du väljer att bruka din skog beror också på vad du har för mål och visioner med ditt skogsbruk. Att skogsägare gör lite olika är en styrka som skapar mångfald i skogen.  

Trakthyggesbruk är det skogsskötselsystem som Södra arbetat länge med och generellt rekommenderar i produktionsskog. Det innebär att man sköter skogen genom plantering, röjning, gallring och föryngringsavverkning i ett cykliskt förlopp. Vid trakthyggesbruk har skogen i ett bestånd ungefär samma ålder. Skogsskötselsystemet bygger på vetenskapliga metoder och stor kunskap hos skogsägare, medarbetare och entreprenörer.  

Men trakthyggesbruk är inte det enda sättet att sköta skog på. I EU:s skogsstrategi förespråkas hyggesfria metoder och i den svenska debatten diskuteras riskerna med trakthyggesbruk och fördelarna med hyggesfritt skogsbruk allt mer. 

Men vad innebär då hyggesfritt skogsbruk? Hyggesfritt skogsbruk är ett samlingsnamn för flera metoder som innebär en selektiv skörd av vissa träd medan andra lämnas kvar. Skogsstyrelsen har definierat ”Hyggesfria metoder” i tre huvudpunkter: marken är alltid trädbevuxen, inga större kalhuggna ytor uppstår och undantag från täthetskravet i Skogsvårdslagen görs. 

– Idag används metoderna ofta för att skapa eller bibehålla estetiska värden, upplevelsevärden eller gynna vissa typer av biologisk mångfald, säger Henrik Holmberg, chef för skogsskötsel på Södra. 

Kvalitetssäkrad tjänst

I takt med den ökade debatten har allt fler skogsägare börjat bli nyfikna på om de på sina fastigheter kan tillämpa hyggesfria metoder även i produktionsskogen och hur de då ska gå till väga.

– Under de senaste åren har vi fått allt fler frågor från intresserade medlemmar och för att kunna ge dem rådgivning av hög kvalitet har vi nu byggt upp vår kompetens inom hyggesfria skötselmetoder på en rad olika sätt. För inspektorerna har vi till exempel genomfört både teoretiska utbildningar med hjälp av forskare och praktiska övningar i skogen. Det innebär att vi nu är redo att stötta och hjälpa de som vill prova på hyggesfritt i liten skala, säger Henrik Holmberg. 

Från och med nu kan alltså du som är medlem, är intresserad och har de rätta förutsättningarna i din skog köpa tjänsten Hyggesfri avverkning av Södra. 

– Hyggesfri avverkning ingår nu i vårt tjänsteutbud. Det innebär att den, precis som alla skogliga tjänster i Södra, är kvalitetssäkrad. Vad som ingår i tjänsten, hur vi utför den och vilka garantier vi lämnar är tydligt definierat.

Rätt förutsättningar krävs

För att resultatet med hyggesfria skogsskötselmetoder ska bli bra och som önskat finns det en rad aspekter för skogsägaren att fundera igenom.

– Metoderna måste anpassas efter hur skogen ser ut nu, vilket trädslag som ska gynnas och hur skogsägaren vill att skogen ska se ut och växa i framtiden, säger Henrik Holmberg. 

Först och främst bör du fundera igenom ordentligt vad din målsättning är med beståndet och fastigheten, vad är din ”drömbild” av hur det ska bli, förklarar Henrik Holmberg.

– Uthållighet i ägande och målsättning är en viktig grund och bäst förutsättningar att lyckas har man om beståndet är skiktat och med åldersvariation på träden. Har beståndet idag inte de strukturer som krävs får du räkna med en lång omställningsfas, minst en halv omloppstid.

Fokus på både produktion och föryngring

Vid traditionell gallring i trakthyggesbruket ligger fokus på det som är kvar i produktionsbestån-det efter åtgärden. När man arbetar med hyggesfria metoder i produktionsskog måste man ha fokus på både det som lämnas kvar, för att behålla produktionen i beståndet, och samtidigt på föryngringen för att metoden ska vara hållbar över tid. Det kan vara en lite klurig balansgång som kan vara svårt att få till, menar Henrik Holmberg.

– Hyggesfri avverkning kan ske genom lite olika metoder: skärmställning, luckhuggning och selektiv avverkning. Den selektiva avverkningen där man plockar enskilda träd liknar på många sätt en vanlig gallring, men man gör åtgärden återkommande vart femtonde till vart tjugonde år. Eftersom man strävar efter att ta ut de grövsta träden krävs stora maskiner och tillsammans med att volymen som tas ut är lägre och det krävs mer planering ska man räkna med en högre avverkningskostnad, säger Henrik Holmberg.