Skogen i fokus för EU:s mål för klimat och miljö
Södra deltar i miljömålberedningens arbete om biologisk mångfald och nettoupptag av växthusgaser. Beredningen har uppdraget att föreslå hur Sverige ska leva upp till EU:s mål för biologisk mångfald samt utsläpp och upptag av växthusgaser. Arbetet följs noggrant av Södra, inte minst genom Jessica Nordin, hållbarhetschef på Södra, som sitter med som expert i beredningen.
– Skogen och skogsbruket spelar en viktig roll i EU:s gröna omställning, bland annat genom alla fantastiska möjligheter att fasa ut fossila produkter. Beredningen kommer att lägga förslag för hur vi uppfyller våra internationella åtaganden och att delta ger oss möjlighet att påverka i viktiga och komplexa frågor som har stor betydelse för skogsnäringens framtid, säger Jessica Nordin.
Miljömålsberedningens övergripande uppdrag om naturvård och biologisk mångfald från 2010 förtydligades genom ett tilläggsdirektiv som beslutades av regeringen den 22 december 2020. Uppdraget är att ta fram en samlad strategi med beaktande av relevanta samhällsmål.
Uppdraget handlar bland annat om att föreslå:
- hur Sverige ska leva upp till EU:s krav på insatser för skydd och restaurering av värdefull natur
- hur Sverige ska leva upp till höjda åtaganden för nettoupptag av växthusgaser från markan-vändningssektorn.
– Vi har satt gemensamma mål inom EU kopplat till biologisk mångfald och till utsläpp och upptag av växthusgaser inom markanvändningssektorn. Arbetet i beredningen handlar om hur kan vi implementera gemensamma åtaganden och lagstiftning vi har inom EU även i Sverige, säger Jessica.
Utmanande uppgift
Det är en utmanande uppgift som ligger på miljömålsberedningen.
– EU:s mål är att vi i Sverige ska öka vår kolsänka inom markanvändningssektorn med fyra miljoner ton till 2030. Hur gör vi det? Det är inte lätt att öka kolsänkan på så kort tid om vi inte minskar avverkningarna. Och minskar vi uttagen av förnyelsebar råvara från skogen är risken stor att vi istället använder fossila material eller avverkar utanför EU och då får vi ingen klimatnytta i ett globalt perspektiv, vi försämrar endast villkoren för svensk skogsindustri, säger Jessica.
Med EU:s biodiversitetsstrategi har Sverige åtagit sig att skydda 30 procent av naturen. I det sammanhanget blir en central frågeställning hur Sverige definierar skyddad natur. Enligt EU är idag 26 procent av unionens landareal skyddad. Det skulle inte vara möjligt att redovisa en sådan hög siffra om inte områden där vissa typer av brukande sker också får räknas in som skyddade vilket andra medlemsländer gör men inte Sverige.
– Här har vi helt klart olika synsätt. Vi anser att det mest effektiva sättet för Sverige att bidra till EU-målet om skydd av natur är att beskriva den svenska modellen för skydd. Vi har en rad verktyg som begränsar markanvändningen vilket främjar den biologiska mångfalden även om skogsbruk inte är helt förbjudet. Dessa områden kan betraktas som skyddad natur enligt kommissionens vägledning. Vi ser också medlemmarnas frivilliga avsättningar som ett jätteviktigt bidrag till det nationella bevarandearbetet vilket måste ges ett värde. Men detta är arealer som idag inte rapporteras till EU som skyddad natur.
Planen var att tilläggsuppdraget skulle redovisas den 2 december, men på grund av komplexiteten har beredningen begärt förlängning till i mitten av februari.
Skogsägarna sitter på lösningarna
– Södra står bakom de övergripande ambitionerna inom EU:s gröna giv där skogen spelar en viktig roll i arbetet att motverka klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald. Vi ser däremot möjligheter att uppfylla Sveriges åtaganden inom EU på sätt som gör att vi samtidigt bibehåller och stärker skogsgårdens konkurrenskraft och lönsamhet. I slutändan får man inte glömma bort att det är skogsägarna som sitter på lösningarna för våra utmaningar inom miljö och klimat genom sitt brukande av skogen och sitt naturvårdsarbete, säger Jessica Nordin.
Visa fler nyheter med samma ämne
Ämnen: