Regeringen har tillsatt utredning om artskyddet

Bakgrunden är att regeringen anser att dagens utformning och tillämpning av artskyddsreglerna i vissa fall medför orimliga konsekvenser för bland annat skogsbruket. I dag är processen för att markägare ska få ersättning, när pågående markanvändning avsevärt försvåras, både oförutsägbar och alltför resurskrävande. 

Uppdraget ska redovisas internt inom Regeringskansliet senast den 31 december 2024. Bokstavsutredningens förslag kommer att utgöra ett komplement till Artskyddsutredningens betänkande. 

– Det är glädjande att regeringen förstått vilka orimliga situationer skogsägare kan hamna i givet dagens tillämpning av artskyddsreglerna, säger Marcus Svensson, näringspolitisk chef på Södra. 

– Samtidigt väcker det frågor om hur mycket av innehållet i den tidigare Artskyddsutredningen som kommer leva vidare. Förslagen i den utredningen skulle leda till att ett orimligt stort samhällsansvar för biologisk mångfald och artskydd läggs på enskilda skogsägare, fortsätter han. 

Utredningen för artskydd har i uppdrag att: 

• ta fram förslag till ändringar i bestämmelserna om nationell fridlysning, bland annat genom att föreslå vilka förbud som ska gälla för olika nationellt fridlysta arter utifrån respektive arts skyddsbehov, i syfte att förenkla regelverket, öka förutsebarheten, förenkla pågående markan-vändning såsom skogsbruk och inte onödigtvis försvåra för exploateringar, samt säkerställa att förbud inte hindrar att mark nyttjas på ett ändamålsenligt sätt, samtidigt som hänsyn tas till miljö- och naturvärden, 
• ta fram förslag till kriterier för urval av vilka arter som förbuden i bestämmelserna om nationell fridlysning ska gälla för, 
• ta fram förslag till en lista över arter som är fridlysta för verksamheter och åtgärder och som kan medföra att pågående markanvändning avsevärt försvåras, 
• utreda och ta fram förslag till en reglering i miljöbalken för ersättning vid rådighetsinskränk-ningar som följer av fridlysningsbestämmelserna, 
• säkerställa att förslagen är förenliga med EU-rätten, särskilt EU:s regler om statsstöd, 2 (9) 
• beakta budgetära aspekter och kostnadseffektivitet vid utformning av förslagen och föreslå hur förslagens budgetära konsekvenser ska finansieras, och 
• lämna nödvändiga författningsförslag

– Vår uppfattning är att vi behöver ett regelverk för artskydd som uppmuntrar skogsägare att sköta skogen på ett sätt som gör att naturvärden uppstår eller utvecklas. Det behövs också en tydlighet kring vad som ska gälla vid ersättning, så att markägare inte ska behöva stämma staten för att få sin rätt till ekonomisk kompensation prövad, säger Marcus Svensson. 

Vi kommer fortsätta ta hänsyn till arter

Översikten av reglerna välkomnas från branschens sida, men den väcker även många frågor kring arbetssätt vid förekomst av fridlysta arter, säger Therese Lindström, ekolog på Södra.

– Vi ska jobba på ett ansvarstagande sätt där skogens många värden värnas. Som skogsbrukare ska vi alltid ta hänsyn till höga naturvärden och skyddsvärda arter, det är något som utöver Artskyddsförordning, även är reglerat av Skogsvårdslagen och certifieringssystemen, säger hon, och fortsätter:

– I Skogsvårdslagens §30 framgår det att skyddade och rödlistade arter inte ska skadas vid skogsbruksåtgärder. Skogscertifieringen FSC® kräver att information om rödlistade arter ska hämtas in, utvärderas och dokumenteras. För de rödlistade arter som påverkas av skogsbruk ska bevarandeåtgärder genomföras. Bevarandeåtgärdernas omfattning och inriktning ska anpassas till arternas ekologiska krav och hotkategori. Det betyder att de arter som finns inom ett bestånd vi ska åtgärda, ska visas hänsyn så att de kan klara sig kvar även efter åtgärd. 

– Sammantaget innebär detta att vi även fortsättningsvis kommer att jobba med och ta hänsyn till fridlysta och rödlistade arter, men förhoppningen är att intrånget till följd av denna hänsyn kommer begränsas eller ersättas ekonomiskt, avslutar Therese Lindström.