Gallring kan öka både tillväxten och kolinlagringen

I debatten finns det olika syn på när, hur ofta och hur hårt du bör gallra din skog. Här ger vi Södras syn på gallringsåtgärden.

Gallring innebär att oönskade stammar plockas bort så att de som står kvar får chansen att växa och snabbare utvecklas till värdefulla träd. Grunden för en lönsam gallring lägger du redan i ungskogsskötseln. Allt börjar med en lyckad föryngring. En snabb etablering av plantorna påverkar beståndets växtkraft och utveckling under hela omloppstiden. Även när och hur du genomför röjningarna påverkar i stor utsträckning hur bra skogen växer och hur lönsamma dina gallringar sedan blir.

Trädens diametertillväxt är starkt kopplad till antalet stammar per hektar. Däremot är höjdtillväxten inte så beroende av hur tätt träden står, om det inte är väldigt stor höjdskillnad mellan träden. 

– Det som händer när du inte sköter röjningarna i tid är att träden blir ungefär lika höga som i en välröjd skog, men betydligt klenare. I ett välröjt bestånd kan höjden på träden vara styrande för tidpunkten för första gallringen medan du i oröjda eller dåligt röjda bestånd ofta lockas att skjuta på första gallringen på grund av att stammarna är klena och därmed dyra att gallra bort. Att göra första gallringen i rätt tid skapar möjlighet för en lyckad senare gallring utan stora risker för skador på grund av storm. Risken ökar nämligen markant med ökad trädhöjd, säger Henrik Holmberg.

Det är dags att gallra när trädkronorna i din skog börjar växa in i varandra och den gröna delen av trädkronan understiger två tredjedelar av trädlängden för gran och halva trädlängden för tall och löv. Normalt innebär det att gallring sker första gången när träden är mellan 12 och 14 meter höga. 

Gynna det som växer bäst

All gallring sänker tillväxten i beståndet eftersom den totala mängden barr och blad som driver fotosyntesen tillfälligt minskar. 

– Men om du vid gallringen gynnar de trädslag som är bäst lämpade för marken och som växer bäst under hela omloppstiden kan du på sikt öka tillväxten i beståndet. Exempel är att gynna gran framför björk på goda marker och att gynna tall framför gran på svaga och torrare marker. 

Få ingrepp

Direkt efter gallringen är beståndet något mer utsatt för skador, främst av vind och snö men även av insekter. Även körning i beståndet riskerar att orsaka skador på kvarstående stammar och på marken. Södra rekommenderar därför att man gör så få gallringsingrepp som möjligt, oftast två, och att de genomförs innan träden når en höjd av ungefär 20 meter. 

Gallrar man svagt får man återkomma oftare och riskerar mer skador i beståndet. 

– Ett högre stamantal efter gallring ger en sämre diameterutveckling och man får som skogsägare vänta längre på att träden når timmerdimension och riskerna för storm och insektsskador ökar. Vi ser effekterna av den typen av skötsel i de senaste årens omfattande skogsskador i delar av Europa, där skogen är uppåt 120 år gammal, och det visar att detta inte är en bra strategi i ett förändrat klimat

– Om vi i stället driver bestånden lite hårdare, röjer och gallrar i tid kan vi snabbt få en bra dimension på träden och slutavverkningsbestånd med hög andel sågtimmer som ger skogsägaren bra betalt, vilket är målsättningen för Södras verksamhet, avslutar Henrik Holmberg. 

Läs mer

Skoglig tillväxt för klimatet och ekonomin

Beståndsanapssad gallring visar goda resultat