Nya resultat från forskning i viltdemohägn

Studiens syfte var att undersöka hur viltbetet påverkar tillväxt och kvalitet för planterade tallplantor och självföryngrade trädslag som asp och glasbjörk. Forskarna undersökte också mängden och artsammansättningen för fältskiktets örter och bärris. 

Emma Holmström, SLU, som ansvarar för studien, berättar att antalet tallar och självföryngrade lövträd inte skiljer sig mellan hägnade och ohägnade ytor. Däremot har de hägnade ytorna större andel rakstammiga tallar och färre betesskador än ohägnade. 

– Redan 4-5 år efter plantering var medelhöjden för tall i genomsnitt 30 procent lägre på de ohägnade ytorna, som både älg och andra klövviltarter har tillgång till. För asp och björk var medelhöjden 40 procent lägre till följd av betet. 

Det finns indikationer på att det inte bara är älgen som betar de unga plantorna. 

– Vi misstänker att också rådjuren betar, eftersom det finns tendenser till att tall, asp och björk är lägre också i halvhägnet, där inte älgen kan komma in. Jag är ganska säker på att den lilla skillnad vi ser redan nu kommer att förstärkas med tiden, säger hon. 

När det gäller fältvegetationen visar studien att det finns mer gräs utanför hägnen än innanför och mer örter innanför än utanför. 

– Det visar att betestrycket har förändrat sammansättningen av fältvegetationen bara på några år vilket i sin tur kan påverka andra artgrupper, till exempel pollinerare. 

Nytt sätt att avgöra betestrycket

Emma ser viltdemohägnen som ytterligare en metod att avgöra betestrycket, utöver spillningsinventeringar och älgbetesinventeringar (Äbin) inom älgförvaltningssystemet. 

– Vi reglerar inte viltstammarna för viltstammarnas skull, utan för att vi vill få till bra föryngringar. I stället för att göra modeller av viltpopulationen utan att direkt kunna räkna antalet djur, så skulle man kunna titta på föryngringar innanför och utanför hägn. Utifrån det man ser skulle man kunna diskutera om kostnaden för det aktuella betestrycket är rimlig och komma överens om vad som behöver göras för att få upp tillräckligt mycket tall, lövträd, ris och örter i landskapet, säger hon. 

När rapporten är klar kommer den att göras tillgänglig för den som vill ta del av studien som helhet.