Möjligheter och utmaningar med solcellsparker

De senaste åren har många valt att satsa på solel – bland annat för att bidra till den gröna omställningen och för att sänka sina elkostnader. Enligt Energimyndigheten fanns det i slutet av 2023 omkring 252 000 elnätsanslutna solcellsanläggningar i Sverige och den totala installerade effekten uppgick till cirka 4 000 megawatt (MW). Myndigheten bedömer att solel kommer att öka till 9 terawattimmar (TWh) år 2027.

Positivt med förnybar energi

Är man markägare kan man arrendera ut mark till företag som projekterar, bygger och driver storskaliga solcellsprojekt. Detta blir alltmer vanligt och kanske har du fått ett erbjudande från någon av alla projektörer som just nu är aktiva på marknaden. 

Att frågan om omvandling av skogsmark till solcellspark är högaktuell märks inte minst i att allt fler medlemmar kontaktar Södra för att få råd inför en eventuell utarrendering. Marcus Svensson, som är ansvarig för Södras näringspolitiska team, är en av dem och enligt honom ser Södra positivt på etablering av mer förnybar energi i Götaland.

– Det finns gott om mark som kan användas utan att det konkurrerar med skogsbruket. Som markägare bör man dock känna till att det finns många olika lösningar och utmaningar med solcellsparker. Hoppa därför inte på första och till synes bästa erbjudande, uppmanar han. 

Ta kontakt med kommun och länsstyrelse

Ett råd är att alltid ta kontakt med både kommun och länsstyrelse för att få vägledning om vilka regler som gäller, eftersom det kan finnas särskilda områdesbestämmelser att ta hänsyn till. 

– En solcellspark kan till exempel ses som en väsentlig ändring av naturmiljön, och då krävs det samråd i enlighet med miljöbalken, säger Marcus Svensson. 

– Om den uppförs utanför detaljplanerat område kräver en solcellspark i regel inget bygglov. Däremot måste en transformatorstation alltid ha bygglov. Ibland krävs också förstärkningar av elnätet, så det rekommenderas att ta en kontakt med elnätsägaren för att reda ut förutsättningarna.

Ekonomiskt attraktivt

David Elm, skogsekonomisk rådgivare på Södra, är en av dem som får frågor från medlemmar. Han berättar att erbjudandena kan ha ganska olika upplägg, men det de alla har gemensamt är att de till synes är ekonomiskt attraktiva.

– Avtalen avser oftast 20 hektar eller mer och avtalstiden brukar vara minst 25 år. De årliga ersättningsnivåerna för solcellsanläggning på skogsmark varierar, men innebär nästan alltid en högre avkastning per hektar än vad ett aktivt skogsbruk gör. En årlig intäkt på låt oss säga 350 000 kronor ger en bra möjlighet att investera i sin befintliga näringsverksamhet eller rentav göra ett tillköp av skog, där intäkter från en solcellsupplåtelse kan betala räntekostnaderna på finansieringen, säger han.

Men det gäller att inte vara allt för blåögd, varnar David.

– Aktörerna som erbjuder avtal är en ganska brokig skara. Det är både etablerade aktörer och nystartade bolag som ibland också ingår i koncerner och de har givetvis alla ett tydligt vinstsyfte med sin verksamhet.

Kostnader och intäkter

Före ett beslut bör också markens olika användningsområden vägas gentemot varandra utifrån kostnader och intäkter, både på kort och lång sikt. Exempel på billig och lämplig mark kan vara betesmark, lågproduktiv skogsmark eller mark i anslutning till vägar.

Om anläggningen ska etableras på mark där det växer skog är det viktigt att det i avtalet ingår hur stor ersättningen är för att i förtid avverka och sälja den. 

– Här gäller det ju också att se till att få betalt för värdet på de framtida virkesintäkter man skulle ha fått om skogen fått stå kvar. Här kan vi skogsekonomer hjälpa till med beräkningarna, säger David Elm.

Lokaliseringen en aspekt

Något som ofta glöms bort är potentiella intressekonflikter med närboende. Därför kan även lokaliseringen av en solcellspark beaktas utifrån hur andra kan komma att uppfatta miljön. Hur kommer de mjuka värdena in i bilden? Hur påverkas jakt och naturupplevelse? 

– Även om det inte finns någon möjlighet att överklaga, kan det i vissa fall öppnas tillsynsärenden om det inkommer klagomål. När det gäller synpunkter från omgivningen är dock solcellsparker mindre problematiskt än vindkraft som syns och kan höras från långt håll, säger Marcus Svensson. 

Överlåtelse av arrendet

En av de vanligaste frågorna som David Elm och hans kollegor på Södra Skogsekonomi får är vad som händer om arrendatorn vill överlåta solcellsparken till någon annan. Kan man säga nej till det?

– Det beror på hur avtalet ser ut. Det är viktigt att det är tydligt vem man upplåter sin mark till. Vissa aktörer har som affärsidé att endast projektera för att därefter sälja till en annan part som bygger och driver anläggningen. Om du inte aviserar att du vill ha medbestämmande, kan det vara upplagt så att arrendatorn har rätt att överlåta arrendet utan att du har något att säga till om, säger David.

Återställande av marken

En annan aktuell fråga handlar om risken att som fastighetsägare bli ansvarig för återställande av marken när solcellsanläggningen tas ur bruk. Enligt Pia Pehrson, advokat/partner på Foyen Ad-vokatfirma, finns det olika scenarion beroende på typ och storlek på den aktuella verksamheten. 

– Generellt gäller dock att det genom arrendeavtalet inte är möjligt att försäkra sig om att arrendatorn står för kostnaderna för återställande av marken när anläggningen tas ur bruk. Om verksamhetsutövaren går i konkurs är det därför viktigt att skapa förpliktelser som överlever konkursen, säger hon.

Eftersom solcellsanläggningar inte är tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalken saknas det för närvarande möjlighet att ställa krav på ekonomisk säkerhet för återställande av mark för dessa verksamheter.

– Ett alternativ kan dock vara att markägaren försöker få verksamhetsutövaren att ansöka om ett ”frivilligt” tillstånd enligt miljöbalken. I så fall kan ett villkor om ekonomisk säkerhet för återställningsarbetet skrivas in i tillståndet, säger Pia Pehrson.

Vad gäller om jag är certifierad?

Till Tomas Rahm, certifieringsspecialist på Södra, vänder sig medlemmar ofta med frågor kopplade till olika regelverk och omvandling av mark, exempelvis till solcellspark.

Han berättar att omvandling av skog till annan markanvändning, eller avskogning, är ett stort problem globalt på grund av dess påverkan på klimat och biologisk mångfald. 

– Som en följd av detta har de båda skogsbrukscertifieringarna PEFC (PEFC/ 05-22-11) och FSC® (FSC-C014930) begränsningar när det gäller hur mycket skog som får omvandlas för an-nan användning, berättar Tomas Rahm.

Enligt PEFC ska omvandling av skogsmark till annan användning endast ske i begränsad omfattning (5 procent) och när det är förenligt med gällande lagstiftning. Dessutom måste alla nödvändiga tillstånd ha erhållits och samråd ha utförts innan omvandlingen får ske. Enligt FSC® får naturlig skog omvandlas till annan markanvändning endast om omvandlingen påverkar max 5 procent av det certifierade markinnehavet, om extra åtgärder för att förstärka hänsyn till viktiga sociala värden eller naturvärden genomförs vid omvandlingen, och om omvandling inte skadar eller hotar höga bevarandevärden. Är man FSC®-certifierad ska all omvandling från 1994 medräknas.

– För en certifierad skogsägare med ett litet fastighetsinnehav är det alltså lätt till att man vid etablering av en solcellspark överskrider maxgränsen för markomvandling på 5 procent, och det leder till att man inte längre kan vara certifierad. För FSC®-certifierad skogsägare är det eventuellt möjligt att exkludera en del av fastigheten från certifieringen, men regelverket är otydligt och möjligheten har använts i liten omfattning. I dessa fall betraktas dock inte virket från avverkning som certifierat, säger Tomas Rahm.

Foto: Adobe Stock