Nya riktlinjer för hantering av fridlysta arter i skogen

Inom EU finns två direktiv som hanterar frågor om artskydd i skogen – art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet. När dessa båda direktiv infördes i svensk lagstiftning för 25 år sedan bakades de ihop till artskyddsförordningen, vars syfte är att trygga fridlysta arters överlevnad. Skogsstyrelsen är den myndighet som arbetar med att tolka och se till att artskyddsförordningen tillämpas vid skogliga åtgärder.

Sommaren 2022 gav Regeringen i uppdrag åt Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket att utarbeta en ny strategi och ett nytt arbetssätt för förebyggande åtgärder för artskydd i skogen. Det handlade dels om att underlätta för skogsbruket att genom planering och hänsyn förebygga att det uppstår avverkningsförbud enligt artskyddsförordningen, dels om att utveckla mer hjälpmedel och vägledningar om lämplig hänsyn till fridlysta arter och deras livsmiljö vid skogsbruksåtgärder.

Ny strategi

Myndigheterna har nu redovisat regeringsuppdraget om förebyggande arbetssätt för artskydd i skogen. Den förebyggande strategin handlar om att skogsägare och verksamhetsutövare ska känna till och beakta fridlysta arter i ett tidigt skede och på så sätt undvika att artskyddsreglerna och förbud aktualiseras i samband med skogsbruksåtgärder. Enligt riktlinjerna för nytt arbetssätt behöver skogsbruket bygga upp den egna kompetensen kring fridlysta arter och ta hänsyn till dem i sin planering medan myndigheterna ska stötta med kunskapsunderlag och rådgivning.

Vilka konkreta konsekvenser får då de nya riktlinjerna för Södra och skogsägarna?

– Det handlar dels om en förflyttning i arbetssättet, från ett där myndigheterna har gjort prövningar i varje enskilt tillståndsärende, till att vi ska jobba mer systematiskt och förebyggande, förklarar Tomas Rahm.

Ökade insatser

Det kommer även att krävas omfattande insatser från Södras sida, både i form av en utvecklad planering och i form av ökad kunskap om arter och hantering av dessa.

– Vi har sedan tidigare haft rutiner för att väga in kända artförekomster, men vi behöver se över och utveckla dem. De nya riktlinjerna innebär att vi inom skogsbruket får ett större ansvar för att ha kunskap om vilka arter som finns i skogen, även om det ännu är oklart hur långtgående kunskapskravet är vid pågående markanvändning.

– Vi behöver jobba inom främst två områden. Det ena handlar om vår produkt skogsbruksplan, hur den ska se ut och hur mycket information om arter som ska finnas med i den. Det andra är kopplat till skogliga åtgärder och avverkningsanmälningar vid föryngringsavverkning. I dessa måste vi bli bättre på att tydligare beskriva den hänsyn som ska tas i beståndet. Det kommer att bli en period där vi behöver pröva och testa oss fram för att hitta ett arbetssätt som är praktiskt och ändamålsenligt, något som kommer att ta lite tid, säger Tomas Rahm.

Minska negativ påverkan

Den globala förlusten av biologisk mångfald som pågår är en av vår tids största miljöutmaningar. Men förhållandena, förutsättningarna och utmaningarna ser annorlunda ut i ett svenskt sammanhang jämfört med i ett globalt. Södras ambition är att vara aktiva för att minska negativ påverkan och hitta lösningar.

– Vi arbetar därför ständigt med att utveckla vårt naturvårdsarbete och grunden är sedan länge bland annat god miljöhänsyn i alla skogsbruksåtgärder, naturvårdande skötsel i avsatta bestånd där naturvärdena är beroende av skötsel och att lämna vissa typer av skogar orörda, säger Tomas Rahm.

Redan idag används flera hjälpmedel för att underlätta vid skoglig naturvårdsplanering. Sedan ett par år tillbaka finns rutiner för hantering av arter. I de appar som inspektorerna och entreprenörerna använder och i medlemsappen Min skogsgård finns kända förekomster av naturvårdsintressanta arter markerade i kartan. Södra har också en Artapp för fältpersonalen där information finns om olika naturvårdsintressanta arter och hur de kan värnas vid skogsbruk.

Ytterligare steg

I och med de nya riktlinjerna för hantering av fridlysta arter i skogen tar Södra nu ytterligare steg för att på ett ännu bättre sätt gynna en rik biologisk mångfald.

– Vi kommer fortsätta att utveckla våra rutiner och våra verktyg och vi behöver höja skogsbruksplanläggarnas och inspektorernas kunskaper om arter och arthantering. I stället för att myndigheterna ska hantera varje enskilt ärende ska vi gå över till ett mer systematiskt arbetssätt där det är vi själva som har ansvaret för att fånga upp hänsynen till naturvårdsintressanta arter i ett tidigt skede. Det kommer att krävas mer av både Södra och skogsägarna, men när vi väl landar i de nya rutinerna är jag övertygad om att det kommer att fungera bättre, säger Tomas Rahm.