Den döda veden hanteras väl på våra föryngringsavverkningar

Södra utför årligen hänsynsuppföljningar, det så kallade Gröna bokslutet, efter genomförda åtgärder i skogen. Revisorer kontrollerar då hur väl Södra lever upp till certifieringssystemen PEFC:s (PEFC/ 05-22-11) och FSC®:s (FSC-C014930) krav på generell hänsyn, och hur egen policy samt rutiner för miljöhänsyn följs.

– Syftet med det Gröna bokslutet är bland annat att få ett underlag för fortlöpande förbättringar av hänsynsarbetet och det görs idag på föryngringsavverkning, gallring, markberedning, plantering och vid NS-åtgärder, berättar Åsa Andersson, naturvårdsutvecklare på Södra.

Under 2023 gjordes totalt 442 revisioner på 3 412 hektar jämnt spridda i Södras verksamhetsområde. 143 av dessa revisioner gjordes på 779 hektar föryngringsavverkning. 

Många parametrar följs upp i Gröna bokslutet, allt från hänsynsområden till enskilda lämnade träd. Bedömningarna delas upp i olika funktioner och för de flesta funktioner används en fyrgradig betygsskala. Betyg 4 och 3 är godkänt och betyg 2 och 1 är underkänt.

– Det Gröna bokslutet ger oss indikationer på hur vi ligger till med hänsynsarbetet. Då det nu går att följa resultatet digitalt kan vi följa upp brister i ett tidigt skede och fånga upp dessa till exempel med utbildningsinsatser, säger Åsa Andersson.

Död ved

”Död ved lever” är ett känt begrepp. Södras mål är att genom att regelbundet spara döda träd av olika arter säkra de viktiga substraten för många artgrupper spritt i det landskap där vi verkar. Döda träd ska därför värnas vid skogliga åtgärder. Både stående och liggande döda träd. Undantag är färsk barrved, där det finns begränsningar i skogvårdslagen för hur mycket som får lämnas på grund av risk för exempelvis granbarkborreangrepp. Skulle stående döda träd vara farliga för de som vistas i skogen kapas dessa och läggs ner på marken. 

Södra får godkänt för hanteringen av befintlig död ved vid föryngringsavverkning på nästan alla trakter (98 procent), berättar Åsa Andersson.

– Förr hade vi en del sönderkörda lågor, men vi blir bättre och bättre på att undvika  sönderkörningar av dessa.

Kulturmiljö och kulturstubbar

Södras mål är att vid alla typer av skogsbruksaktiviteter skydda arvet från tidigare generationers liv och arbete bestående av fasta forn- och kulturlämningar, kulturminnen, biologiska kulturarv och  platser med tradition. De naturvärden som finns i kulturpräglade områden ska beaktas. Fram till  2022 bedömdes endast själva forn- och kulturlämningen. Under 2023 bedömdes både fornlämningen och dess omkringliggande fornlämningsområde, vilket ger en mer rättvis bedömning, förklarar Åsa.

– Detta gör att vi ser en markant försämring gentemot de föregående åren. Under 2023 bedömdes 111 forn- och kulturlämningar på trakter där föryngringsavverkning genomförts, 78 procent av dessa godkändes.

Ett exempel på hur bedömningen har ändrats är för torpställen.

– Numera bedöms inte bara hur grunden till torpet har hanterats utan även hänsynen till omkringliggande gårdstun. Under 2023 var torpställe en av de lämningarna som i samband med föryngringsavverkning hade mest skador, följt av odlingsrösen. Oftast är inte hela lämningen totalt sönderkörd utan vi har kört för nära den och genom detta skadat lämningen. Vi behöver alltså bli bättre på att inte köra för nära lämningarna.

– Vi kommer att ha ett stort fokus på forn- och kulturlämningar under 2024 för att bli bättre på att hantera de olika lämningarna, avslutar Åsa Andersson.