Södra logo
phone
email

Skogens arter: Nötkråkan

Hör du till dem som matar fåglarna under vinterhalvåret och hoppas på att få många olika sorters fåglar till din trädgård? Kanske har du haft turen att ha fått besök av nötkråka. Den är stor som en kaja och har ett kraxande läte, något spädare och barnsligare än kråkans krax. På latin har nötkråkan namnet Nucifraga caryocatactes, vilket betyder nötknäckare. Det ger en god vägledning till vad nötkråkan vill ha för att lockas hem till dig, nämligen hasselnötter.

Nötkråkan, Nucifraga caryocatactes, är stor som en kaja och har ett kraxande läte, något spädare och barnsligare än kråkans krax. Det latinska namnet betyder nötknäckare. Det ger en god vägledning till vad
nötkråkan vill ha för att lockas hem till dig, nämligen hasselnötter.
Foto: Mikael Arinder

Behöver både tät granskog och hasselnötter

I vår del av landet är det tjocknäbbad nötkråka som man kan ha turen att få se. Den har hasselnötter som sin stapelföda, men den äter även granfrön. Under våren och sommaren äts också insekter och snäckor, ibland även andra fåglars ägg och ungar. Under vintern kan nötkråkan även äta smågnagare. Den håller sig då framför allt inom sitt revir, som är runt tio till femton hektar stort och består av medelålders och äldre barr- eller barrblandskog. Det viktiga är att skogen är tät och ger gott om skydd mot predatorer, att den är skött för virkesproduktion spelar mindre roll. 

Lättast att få syn på nötkråkan är i slutet av augusti till en bit in i oktober. Då jobbar den flitigt med att samla nötter inför vintern och våren och kan då flyga över fem kilometer bort i jakten på områden där det växer rikligt med hassel. Fristående hasselbuskar ger den största nötskörden. Bakom tungan har nötkråkan ett särskilt utrymme, vilket gör att hon kan ta runt tjugo nötter med sig bort till sitt revir i granskogen. Där gömmer hon dem under mossan eller barrtäcket på marken, gärna i områden med undertryckta granar eller där yngre granar står tätt tillsammans. Förråden av hasselnötter behöver vara så stora att de räcker till det vuxna paret under vintern och som huvudföda till ungarna i boet. Nötkråkan kommer sedan ihåg var hon har sina gömmen, till och med när det är tjockt med snö hittas dem. Ett problem för nötkråkan är om avverkning av häckningsplatsen sker under vintertid. Det blir då väldigt svårt eller omöjligt för nötkråkan att hitta sina gömmen med nötter, vilket gör att häckningen till våren inte lyckas. Nötkråkan äter granfrön direkt på plats när kottarna öppnar sig, men hon gör inget förråd av dem. 

Nötkråkan bygger sitt bo intill sydsidan av stammen på en gran, fyra till tolv meter upp. Boet görs väl isolerat av bland annat grässtrån, enbark, murket trä, hänglavar och jord. Detta behövs för att hålla värmen, då nötkråkan börjar ruva sina ägg redan i mars. Tillgången på hasselnötter under föregående höst styr hur många ägg som läggs och kan variera mellan tre och fem stycken. Dessa turas hanen och honan om att ruva. Runt hälften av födan till ungarna utgörs av nötter. 

Visa fler nyheter med samma ämne

Ämnen:

Nyhet

Publicerad:

Skogens arter 

I denna artikelserie berättar vi om olika arter som finns i skogen. Förhoppningen är att ge dig som läsare och skogsägare mer kunskap om olika arter och öka ditt intresse för det myller av mångfald som du kan hitta i din skog.