Avskogningsförordningen anpassas till svenska förhållanden

Under våren 2023 antogs EU:s avskogningsförordning. Genom handelsregler ska den minimera unionens bidrag till avskogning och skogsförstörelse över hela världen samt minska dess bidrag till växthusgasutsläpp och förlust av biologisk mångfald på global nivå. Förordningen ersätter timmerförordningen.

Avskogningsförordningen kommer att innebära att det blir förbjudet att släppa ut eller tillhandahålla en mängd råvaror om inte de är avskogningsfria, har producerats i enlighet med relevant lagstiftning i produktionslandet och omfattas av ett intyg om tillbörlig aktsamhet. Ur svenskt perspektiv bedöms förordningen ha störst konsekvenser för bland annat skogsråvara eftersom den svenska skogsnäringen står för cirka tio procent av Sveriges totala varuexport och skapar jobb och tillväxt. 

Regeringen har nu tillsatt en särskild utredning som ska lämna förslag på hur svensk rätt ska anpassas till avskogningsförordningen. Förslagen ska syfta till att regelverket följs på ett kostnadseffektivt och rättssäkert sätt och att hela Sverige kan anses vara ett lågriskland i förordningens mening, samtidigt som administrativa kostnader minimeras och jord- och skogsbrukets konkurrenskraft upprätthålls.

Södrakontakt pratade med Jonas Rydström, jurist på Södra, som sitter med i utredningen som pågår till december 2024 när utredningen ska lämna sitt slutbetänkande.

Vilken är Södras och din roll i utredningen?

– Utredningen arbetar tillsammans med en så kallad expertgrupp med personer som representerar olika intressen som kan komma att påverkas av och ha relevanta inspel till hur förordningen implementeras. I gruppen finns representanter för bland annat myndigheter, skogsindustri, lantbruk och natur- och miljöföreningar. Som representant i expertgruppen har jag, förutom att komma med generella inspel, möjlighet att företräda familjeskogsbruken, säger Jonas Rydström.

Hur viktig är utredningen? 

– Det är av stor vikt att Sverige implementerar det nya regelverket på ett sådant sätt att den administrativa bördan och effekterna av regelverket begränsas i relation till förordningens grundsyfte. Det finns stora utmaningar i detta eftersom förordningen främst har skapats med länder som orsakar stor avskogning i åtanke, men där det finns mycket begränsade undantag i relation till länder som Sverige och Finland, där vi snarare har en förskogning och där skogsbruket bedrivs på ett i många delar annorlunda sätt från stora delar av den övriga världen. Ägarstrukturen i Sverige skiljer sig också mycket från övriga länders, vilket gör det mycket viktigt att reglerna implementeras med beaktande av den praktiska situationen för bland andra familjeskogsbruken och svensk industri. 

Hur ser du på ditt uppdrag? 

– Det är ett viktigt men samtidigt svårt uppdrag. Eftersom förordningen redan har beslutats så finns det begränsningar i vilken påverkan som vi kan ha. Det handlar i mycket om att skapa förutsättningar och tolka de beslutade reglerna på ett sätt som är rimligt och praktiskt hanterbart utifrån ett svenskt perspektiv. 

Vad kan Södra bidra med? 

– Vi har möjlighet att bidra med ett helhetsperspektiv, från den enskilda familjeskogsbrukaren till den större industrin. Eftersom vi påverkas av reglerna både som primär verksamhetsutövare när virke förs in på marknaden (avverkningar, gallringar, etc.) och i relation till import och export av produkter som omfattas av regelverket, får vi en bred syn på vilken påverkan som reglerna kan få. Vi har också möjlighet att företräda familjeskogsbruken och framföra kommentarer och åsikter som är relevanta i relation till de mindre skogsägarnas situation.  

Vad har vi för förväntningar på utredningen? 

– Det är svårt att veta eftersom utredningsarbetet än så länge bara har inletts (mitten av novem-ber). Regelverket är ju redan beslutat på europeisk nivå och reglerna är därför i någon mån redan fastställda. Min förhoppning är att kunna se till så att vi undviker en överimplementering, kan göra relevanta och rimliga tolkningar av de olika reglerna för att anpassa dessa till svenska förhållanden och familjeskogsbrukens förutsättningar. Jag hoppas också att vi ska kunna skapa förutsättningar för en praktisk hantering av de olika frågor som regleras inom förordningen, säger Jonas Rydström.