Viltdemohägnen intresserar forskare
En forskningsstudie inriktad på viltbetets konsekvenser för föryngrade plantor och utvecklingen av örter och bärris genomförs nu vid Södras viltdemohägn. – Studierna kommer att tillföra värdefull kunskap om skötsel av skog och vilt samt om effekter på den biologiska mångfalden, säger Johan Frisk, chef Södras viltförvaltning.
Södra har anlagt viltdemohägn på ett 40-tal medlemsfastigheter sedan 2010. Syftet har varit att åskådliggöra viltbetets effekter på den anlagda skogen och markvegetationen i och utanför hägnen. Hägnen visar även markens naturliga förmåga att producera viltfoder, såväl mängd som kvalitet. Viltdemohägnen fungerar dessutom som mötesplatser för olika intressegrupper, ett bra diskussionsforum som gynnar såväl skog som vilt.
Hur påverkar skogsskötseln förutsättningarna för biologisk mångfald och viltfoder? Hur påverkar viltförvaltningen och viltbetet förutsättningarna för ståndortsanpassat och hållbart brukande?
Fördjupade kunskaper
Viltdemohägnen och de nya kunskaper som kommit med dessa har väckt stort intresse, bland annat inom forskningen. I en vetenskaplig forskningsstudie ska Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) nu fördjupa kunskapen om sambanden mellan skog och vilt. Under sommaren har det gjorts mätningar och fältstudier i och runt Södras viltdemohägn. Studierna är inriktade på föryngrade plantor (skador och tillväxt), men även utveckling av örter och bärris vad gäller artsammansättning och marktäckning (mängd). Studierna kommer att tillföra värdefull kunskap för skötsel av skog och vilt, samt effekter på den biologiska mångfalden.
Emma Holmström, SLU, leder forskningsprojektet:
– Mängden hägn är en stor styrka för den inventering vi har gjort i sommar och engagemanget hos markägarna är imponerande, säger hon.
Studier av effekter av viltbete på planterade plantor är inte nytt. Det denna studie tillför är möjligheten att jämföra plantor i hägn som stänger ute alla betande djur med plantor i hägn som framför allt bara stänger ute älg. Emma är också mycket nyfiken på vad inventeringen av markvegetationen kommer att visa.
– Här har vi tittat på både artsammansättning och artrikedom. Sen gör vi också en skattning av de bärande risen och eventuella skillnader. Alla prover vi har tagit har frysts in direkt efter insamling och de ska nu torkas och vägas, säger hon.
Viltdemohägnen visar i praktiken hur viltbete påverkar buskar, plantor, bärris och örter, men även vilket foder viltet föredrar och behöver. De är därför bra som pedagogiska hjälpmedel och utmärkta platser för diskussioner om skog och vilt, menar Johan Frisk.
– Den nya forskningsstudien kommer förhoppningsvis att bidra med djupare kunskaper som hjälper oss förstå de komplexa sambanden och blir värdefulla för förvaltningen av skog, klövvilt och viltfoder (se texten om bärris på sidan här nedan) framöver. Vi ser med spänning fram emot att ta del av resultaten, säger han.
Även Södras ekolog Therese Lindström, är förväntansfull på forskningsstudien.
– Det ska bli väldigt intressant att se resultaten från dessa studier då vi vet att både viltbete och skogsskötsel har en påverkan på den biologiska mångfalden, säger hon.
Finansiering av studien sker genom medel från Södras forskningsstiftelse, läs mer här på sodra.com.
Delresultat från sommarens inventeringar kommer under hösten 2023 och det fullständiga resultatet beräknas vara färdigt någon gång under våren 2024.
Viltdemohägnens dag 2024
Viltdemohägnens dag 2022 genomfördes under det årets varmaste dag.
– De som deltog uppskattade dagen mycket och önskemål framfördes att genomföra motsvarande dag igen för att få fler att uppleva vad hägnen visar. Vi planerar därför att genomföra Viltdemohägnens dag på senvåren 2024 och i samband med dessa kan förhoppningsvis resultaten från Emma Holmströms forskningsstudie redovisas, säger Johan Frisk.
Det betydelsefulla bärriset
En flitigt diskuterad fråga på senare tid är hur vi utökar mängden bärris i våra skogar.
Blåbärsris och lingonris är betydelsefullt viltfoder, det utgör en stapelföda för klövviltet under stora delar av året. Blåbärsriset anses vara en viktig nyckelart i barrskogen då det även är många andra arter som livnär sig av det. Till exempel använder 34 arter av fjärilar blåbärsris som värdväxt åt sina larver och blommorna på riset ger mycket pollen och nektar till skogens pollinatörer. När blåbärsriset blommar på våren riktigt surrar det i skogen av alla humlor och bin som flyger runt mellan blommorna. För tjädern, orren och en del andra fåglar är både bär, knoppar, blad, blommor och insekter som lever på riset en viktig födoresurs.
Det är alltså angeläget att skapa förutsättningar för bärris så att vi i framtidens skogar både kan ha goda förutsättningar för biologisk mångfald, viltfoder och bärplockning. Den nya studien av viltdemohägnen kan förhoppningsvis bidra med både kunskap och ökat intresse om detta.
Visa fler nyheter med samma ämne
Ämnen:
