”Vi har övat på att göra medvetna säkra val i vardagen”

– Den mänskliga hjärnan är designad för att spara energi. Det gör att vi människor gärna tar genvägar och tänker tankar som ”jag hinner” eller jag ”ska bara”. Vi känner oss duktiga när vi fixar någonting snabbt. I det här projektet har vi övat på att göra medvetna, säkra val i vardagen och ge varandra beröm för de kloka valen, säger Ida Eng, platschef på Flåboda plantskola.

Det finns en hel del säkerhetsrisker på en plantskola. Många av arbetsmomenten är manuella med många lyft och monotona uppgifter. Dessutom hanterar personalen kemikalier och det finns risk för klämskador och bullerskador. Trafiken på området är också omfattande, vilket ökar risken för allvarliga olyckor.

Plantskolan i Flåboda har sedan länge en hel del rutiner och riktlinjer för att bedriva arbetet på ett säkert sätt, men trots det så händer det ibland tillbud och olyckor.

– Vi insåg att vi behövde förändra våra beteenden för att skapa en ännu säkrare arbetsplats fri från olyckor. Vi valde därför att testa Beteendebaserat säkerhetsarbete, BBS, som bland andra kollegorna vid bruket i Mönsterås använder sig av. Det är en metod som syftar till att påverka säkra beteenden och bygga en stark säkerhetskultur, förklarar Ida Eng, platschef på Flåboda plantskola.

Projektet ”Hur vi är, gör, går och kör” startades under våren och SAFE-metoden inom BBS användes, där S står för Studera, A för Analysera, F för Förändra och E för Effektgranska. Under S- och A-fasen studerades och analyserades vilka riskmoment som fanns och sedan bestämdes vilka som var viktigast att arbeta med. Man valde att fokusera på trafiken på området eftersom risken för allvarliga olyckor är som störst där och alla medarbetare är delaktiga i trafiken på något sätt.

Övat på utvalda beteenden

– Under F-fasen övade vi på tre utvalda beteenden och alla medarbetare uppmanades att skatta hur stor andel av gångerna de valde att göra de beslutade beteendena. Uppgiften för oss i platsledningen var att se till att undanröja de hinder som fanns för det önskade beteendet så att det blev enkelt att utföra, berättar Ida Eng.

Många goda idéer på åtgärder för att göra trafikmiljön bättre kom fram ur de dagliga genomgångarna, som att sätta upp påbud skyltar för att underlätta att hålla till höger, testa en fartkamera för att få personalen att känna hur det är att köra i 20 km/h, anlägga särskilda gångvägar och röja ner buskage för att öka sikten.

I dagarna har arbetet med att effektgranska och utvärdera pilotprojektet påbörjats.

– Personalen har varit mycket positivt inställda under hela projektet och vi kan tydligt se att det går att förändra beteenden genom att göra säkra val, vilket på sikt leder till en tryggare arbetsmiljö fri från olyckor, säger Ida Eng.