Användning av Skoglig grunddata ger mer tid för rådgivning
Skogliga grunddata ska på sikt bidra till bättre planering av skogsbruksåtgärder och möjliggöra utveckling av nya digitala tjänster. Redan nu är det tydligt att användningen av den kommer leda till ett delvis förändrat arbetssätt för planläggarna.
– Genom att nyttja Skoglig grunddata kan fältarbetet effektiviseras och mer tid läggas på exempelvis rådgivning. På så sätt kan vi vara mer värdeskapande för medlemmarna, säger Björn Karlborg, verksamhetsutvecklare på Södra.
Via Skogsstyrelsen finns idag en mängd data från Riksskogstaxeringen och laserskanningen av skogen öppen och tillgänglig. Södra tittar nu på vilken kvalitet denna digitala Skogliga grunddata håller och hur den kan användas i produktionen av gröna skogsbruksplaner. (Läs mer om Skoglig grunddata i faktarutan nedan.)
När en ny grön skogsbruksplan ska tas fram inleder planläggaren arbetet med ett samtal med skogsägaren om dennes mål och inriktning med skogsbruket. Därefter skapas grunden för planen utifrån fastighetens olika avdelningar, vilka är indelade utifrån exempelvis trädhöjd och ålder. Oftast utgår detta arbete från en tidigare plan, men det kan också behöva göras från grunden genom mer omfattande mätningar ute i skogen.
Manuell mätning i skogen
Sedan sker det stora fältarbetet där planläggaren går ut i skogen och manuellt mäter och fyller på med alla de skogliga värden som behövs i planen. För att få en komplett grön skogsbruksplan över en fastighet måste planläggaren göra vissa moment manuellt ute i skogen, till exempel inventering av vilka arter som finns och hur bestånden därmed delar in i olika målklasser. Även åldersbestämning av bestånden behöver göras på plats ute i skogen. Men många av de värden som man idag mäter och samlar in i fältarbetet kan man i stället få digitalt via Skoglig grunddata, till exempel grundyta, volym och medelhöjd.
Under Björn Karlborgs ledning testar nu samtliga planläggare som är anställda i Södra att fylla på dessa värden digitalt innan fältarbetet börjar.
– Ute i fält kollar vi och utvärderar hur dessa data förhåller sig till verkligheten och vi lär oss efterhand var de funkar bra och var de funkar mindre bra. Vi har konstaterat att ju mer välskötta och homogena fastigheterna är desto bättre funkar Skogliga grunddata som underlag i planerna. Och på dessa fastigheter ser vi en klar tidsvinst i ett effektivare fältarbete, säger han.
Tack vare att fältarbetet i vissa fall går snabbare kan planarbetarnas tid omfördelas så att mer tid kan läggas på exempelvis samtal och rådgivning.
– Dialogen med skogsägaren är viktig under hela processen och genom ökad användning av Skoglig grunddata kommer vi att kunna fokusera ännu mer på den. På så sätt kan vi bli mer värdeskapande för medlemmarna, säger Björn Karlborg.
Objektiv och aktuell information
Andra fördelar med användning av Skoglig grunddata i planarbetet är att den ger en mer objektiv och aktuell information om skogsfastigheten.
– Med Skoglig grunddata ökar möjligheten att kunna samla in objektiv skoglig information över stora områden på ett effektivt sätt, vilka sedan kan hållas aktuella med hjälp av olika framskrivningsmodeller och genom att uppdatera informationen varje gång ny skoglig data genereras, säger Björn Karlborg.
Han tror att användningen av Skoglig grunddata kan öka skogsägarnas intresse för skogens skötsel.
– Jag tror att användandet av Skoglig grunddata kan ha stor potential framåt, framför allt i kombination med olika simuleringsmodeller där exempelvis resultatet av olika trädslagsval kan jämföras i enskilda bestånd, säger Björn Karlborg.
Vad är Skoglig grunddata?
Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har i uppdrag av regeringen att uppdatera, utveckla och tillgängliggöra Skoglig grunddata. Datan bygger på information från Riksskogstaxeringen och Lantmäteriets laserskanning av Sveriges skogsmark. Syftet är att den ska bidra till ökad produktion och effektivare miljöhänsyn i skogsbruket.
Varje år genomför SLU den så kallade Riksskogstaxeringen. Syftet är att beskriva tillståndet, tillväxten och avverkningen i Sveriges skogar. Inventeringen omfattar 13 500 provytor varav 10 400 besöks varje år.
Laserskanning av skog innebär att skogsmarken kartläggs och data av olika slag (till exempel volym, medelhöjd, grundyta, medeldiameter och trädhöjd) samlas in med hjälp av flygplan.
Under perioden 2009 - 2016 togs skogliga grunddata för hela Sverige fram med hjälp av informationen från laserskanning och data från Riksskogstaxeringens provytor. Det har gett skogssektorn god tillgång till digital information och stora möjligheter till effektivisering och kvalitetshöjningar. Men skogen är dynamisk och förändras ständigt. Skogliga data behöver uppdateras och utvecklas för att vara fortsatt användbara.
En ny laserskanning av Sveriges skogsmark startade 2018. Den beräknas pågå under ett antal år.
Södras gröna skogsbruksplaner
Investeringen som medlemmarna gör i sina gröna skogsbruksplaner är en viktig förutsättning för att de ska kunna planera och sköta skogen på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. Rådgivningen från Södra till medlemmarna underlättas av en aktuell plan och det är dessutom ett krav för att skogsägaren ska vara certifierad.
En förutsättning för att idag kunna använda Skoglig grunddata i planläggningsarbetet är att det finns en befintlig skogsbruksplan att utgå från. Omkring 80 procent av de gröna skogsbruksplanerna Södra gör idag kan nyttjas i det nya arbetssättet.
Visa fler nyheter med samma ämne
Ämnen:
