Utforska dina skogsägor
Hur ska man gå till väga om man vill veta mer om sin gårds historia eller få veta mer om vad som finns i skogarna? Detta är något jag ska försöka besvara och berätta mer om i denna artikel. Jag heter Michael Dahlin och är arkeolog och har i lite mer än 20 år arbetat med denna typ av frågor och framför allt med fornlämningar i skogsmark.
Sverige har en otrolig skatt i form av tusentals historiska kartor från åtminstone första halvan av 1600-talet. Kartorna beskriver flertalet av alla de gårdar och fastigheter som fanns från denna tid och framåt. Syftet med upprättandet av kartorna har varierat, men i huvudsak har de med skattläggning, gårdarnas gränser och beskrivning av olika typer av ägoslag att göra. På kartorna redovisas gårdens läge, åkrar, ängar, betesmarker och skog. Det går ofta att följa en gårds utveckling från 1600-1700-talet och fram till idag och kartorna speglar odlingsutvecklingen och skogens skiftande betydelse från utmark till den stora betydelse den har idag. Flertalet av alla kartor finns idag tillgängliga för den som är intresserad.
Historiskt kartmaterial
I mitt arbete som arkeolog och fornminnesinventerare har jag ofta stor nytta av olika typer av kartor. Det är mer eller mindre en regel att jag tittar igenom det historiska kartmaterialet innan jag besöker området jag ska inventera. Det ger mig en kunskap om gårdens utveckling från 1600-talet och framåt och det kan dessutom ge mig en viktig vägledning till var fornlämningar och andra intressanta lämningar kan finnas. Oräkneliga är de tillfällen då jag med hjälp av kartorna kunnat hitta backstugor, torp, tidigare gårdslägen, äldre men nu igenväxta vägar, kvarnar, gamla övergivna gränsmarkeringar och mycket mer. Det ger en viktig förståelse till varför dagens landskap ser ut som det gör. Idag är det ofta skogen som är det viktigaste ägoslaget på gårdens ägor, men så har det givetvis inte alltid varit.
På kartorna återges även en hel del ortnamn, namn på åkrar, naturformationer, skogsområden och våtmarker. En spännande kategori med ortnamn är kopplade till äldre sägner och händelser som satt avtryck i det dåvarande samhället. Det kan vara platser som fått namn efter spöken, oknytt och händelser som mord med mera. I mitt arbete har jag stött på namn som Gasthorvan, Trollkärringeberget, Drakberget och Mördarelyckorna. Flertalet av dessa namn finns idag kvar på kartorna, men vad exakt som gett namn åt platserna har ofta fallit i glömska. Flera av ortnamnen kan man idag läsa om och stundtals ges en förklaring till namnets tillkomst i det digitala ortnamnsarkivet i Uppsala.
Ofta har markägarna mycket bra kännedom om lämningarna på sina marker, särskilt där markerna gått i arv i generationer. Svårare är det för de som nyligen blivit ägare till ett stycke mark och det kan då vara extra angeläget att titta igenom det äldre kartmaterialet och lära sig mer om gården och dess historiska utveckling. Det bästa skydd en fornlämning kan få är en intresserad markägare, som värnar om vårt gemensamma kulturarv! Du som markägare har här ett ansvar att känna till de lämningar som finns på dina marker, åtminstone de som redan är registrerade.
Skifteskartor
Under 1600-talet gjorde man först och främst geografiska avmätningar av gårdarna och de var ett verktyg för staten att lättare kunna beskatta gårdarna. Långt ifrån alla gårdar kartlades under den första halvan av 1600-talet, men det blev allt vanligare vid slutet av 1600-talet och i början av 1700-talet. Dessa kartor är många gånger mycket informationsrika, men texten kan vara svårläst för den ovane.
Vid slutet av 1700-talet infördes det så kallade storskiftet (1749-1827) i Sverige och ett stort antal gårdar genomförde detta skifte. Syftet med den första moderna skiftesreformen var att avsluta den pågående ägosplittringen och i stället bryta ut varje bondes ägor ur bykollektivet och samla dem till större ägor. Detta resulterade i att den enskilde bonden skulle få bättre kontroll över den egna jorden.
Laga skiftet
Laga skiftet blev det skifte som kom att påverka hela Sveriges landsbygd. Beslutet av detta skifte togs år 1827 och principerna i denna skiftesstadga gällde fram till 1928. De oskiftade byarna är idag mycket få eftersom flertalet gårdar flyttades ut från själva bytomten till ett nytt läge, det vill säga byn splittrades. De gränser vi ser i dagens landskap är till stora delar ett resultat från denna tid.
Vid laga skiftet samlades den enskilde bondens mark och i idealfallet på en plats. Marken värderades och den som hade en större andel sämre jord fick då i motsvarande grad mer mark. Det viktiga var att det samlade värdet av hemmanet före och efter skiftet var lika. Laga skiftet ledde till att odlingsarbetet blev effektivare och att gården kunde producera mer.
Översiktskartor
Vid mitten och slutet av 1800-talet kom det ett antal kartor som var av mer översiktlig karaktär, men som tog upp betydligt större geografiska områden per kartblad.
Den häradsekonomiska kartan (1859-1934) byggde vidare på laga skifteskartorna och beskriver markanvändning, vegetation, bebyggelse, kommunikationer och gränser. Tyvärr omfattade den inte hela Sverige utan endast delar av Götaland, Svealand och en mindre del av Norrbottens län. Skalan var 1:20 000 i den södra delen av landet och 1:50 000 i Norrbotten.
Generalstabskartan började ges ut 1874 under beteckningen ”Generalstabens karta över Sverige”. Den kom att omfatta hela landet och fick stor användning och spridning hos allmänheten. Ofta kan man studera de små markeringarna efter torp och backstugor och det är inte ovanligt att man med hjälp av kartan kan hitta de övergivna husgrunderna långt in i skogarna. Det är stundtals en fröjd att ta med sig kartan ut i terrängen och vandra längst de gamla stigarna och besöka de sedan länge övergivna torpen.
Under 1930-talet infördes en ny teknik med flygfotografering, vilket gjorde det möjligt att till en låg kostnad kartlägga stora geografiska områden. Ekonomiska kartan (1935-1978) var registerkarta och den redovisade fastigheter, byggnader, tomter, odlingsmark, fornlämningar och ortnamn. Allt redovisades i skalan 1:10 000. Kartan har varit särskilt viktig som underlag inom samhällsplaneringen och den första upplagan av kom runt 1940 och utgör därför ett viktigt tidsdokument och mycket av den äldre landsbygden finns kvar att studera på ett mer detaljerat sätt. Denna karta är därför en bra ingång för den som vill bekanta sig med det äldre kulturlandskapet.
Läs mer:
Ta hänsyn till kulturmiljöerna
Det finns så mycket spår av mänsklighet i våra skogar idag. Ungefär 75 procent av alla registrerade kulturlämningar finns i skogen och med största sannolikhet är det minst lika många som är oregistrerade. Detta innebär att vi har ett stort ansvar för att dessa lämningar är oskadda efter skogliga åtgärder.
En kulturmiljö som skadats kan aldrig återskapas. En del av värdet och förståelsen går förlorat för alltid. Orsaken till de skador som sker är med största sannolikhet brist på kunskap kring hur olika kulturlämningar ser ut och hur man ska ta hänsyn till dem.
Kulturstubbar är en bra åtgärd för att minska skador på kulturlämningar. Hänsynsuppföljningen visar tydligt att de grova skadorna minskar drastiskt om avverkningslagen ställer kulturstubbar utanför lämningen som en signal att här finns något att ta hänsyn till, men också som en barriär för till exempelt en markberedare. En kulturmiljö som skadats kan aldrig återskapas, en del av värdet och förståelsen går då förlorat för alltid.
Det här kan du som skogsbrukare göra
För att kunna ta bra hänsyn vid olika skogsåtgärder så ¬behöver kulturlämningarna synas. Detta kräver skötsel under hela omloppsperioden.
- Röj bort träd som växer på lämningar vid varje skoglig åtgärd. Trädens rötter spränger sönder konstruktionen i exempelvis en husgrund. Låter vi träden bli för stora riskerar vi skador på grund av exempelvis vindfällning.
- Lämna inte ris på lämningar. Det gör att lämningen inte syns och risken ökar att den blir skadad.
- Kör inte på lämningen.
- För informationen vidare till nästkommande generation om kultutlämningar på just din skogsmark.
Visa fler nyheter med samma ämne
Ämnen: Skogsägare
