Södra logo
phone
email

Tio år med älgförvaltningen: ”Dialog är vägen till bättre lösningar”

Det är nu drygt tio år sedan Sveriges älgförvaltningssystem startades i syfte att hitta en bra balans mellan önskade och oönskade effekter av älg i det svenska landskapet. – Inom skogsnäringen har vi samlat oss i en rapport som innehåller en gedigen utvärdering, men även ett antal framåtsyftande förslag, säger Marcus Svensson som är chef för Södras näringspolitiska enhet och den som varit sammankallande för kommunikationsgruppen bakom rapporten.

Presentation i Riksdagen av skogsnäringens rapport om tio år med älgförvaltningen

Bakom rapporten som presenterades i riksdagen för några veckor sedan står merparten av skogsbrukets aktörer: Billerud, Holmen Skog, LRF, Mellanskog, Norra Skog, Stora Enso, SCA, Sveaskog och Södra. 

En slutsats som rapporten belyser är inte helt otippat att målen för klövviltsförvaltningen och skogsskötseln inte nås och att nuvarande förvaltningssystem behöver utvecklas. 

Johan Frisk, Södras viltförvaltningschef presenterade rapporten inför riksdagens ledamöter och en panel bestående av Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och de två största jägarorganisationerna. Moderator för seminariet var Maria Norrfalk, tidigare landshövding i Dalarna och ansvarig utredare för förarbetena till den nya älgförvaltningen.  

– Det finns en stor enighet gällande resultatet hos berörda intressenter, däremot skiljer sig åsikterna en del åt vad som behöver göras och hur systemet ska reformeras. Det vittnar om att vi behöver mer dialog mellan olika intressegrupper för att komma fram till goda lösningar, säger Johan Frisk. 

Gott samtalsklimat

Vid sidan av innehållet i rapporten lyfter Johan Frisk fram vikten av att eftersträva ett gott samtalsklimat, där det finns en respekt för att utgångspunkterna är olika. 

Marcus Svensson håller med. 

– I rapporten har vi identifierat några gemensamma punkter som kan tilltala bredare grupper i samhället än enbart skogsbrukets aktörer. Det ger oss goda förutsättningar, säger han.

En av dessa punkter handlar om målet med älgförvaltningen.

– Där har vi sagt att vi ska uppnå minst sju av tio oskadade tallar vid fyra-fem meters höjd, och vi rör oss nu sakta i rätt riktning, konstaterar Johan och Marcus.

De betonar att det är viktigt att fortsätta arbeta målmedvetet: 

– Vi får inte tappa momentum! 

Och sedan rapporten skrevs under 2022 visar Äbin att det finns några positiva trender. Till exempel väljer allt fler att att föryngra med tall. 

– Dessutom visar Götaland på försiktigt positiva siffror vad gäller konkurrensstatus för RASE – rönn, asp, sälg och ek. Där har situationen stabiliserats kring det hittills satta målet på tio procent som ett treårsmedelvärde.

Totalt sett går det alltså åt rätt håll, om än långsamt. 

– Samtidigt ska vi komma ihåg att det skett en explosionsartad utveckling av annat klövvilt än älg under den här perioden. Ändå har vi lyckats pressa tillbaka skadebilden och ökat andelen tall, säger Johan Frisk.

Fortsätta på inslagen väg

Både Marcus och Johan konstaterar att det ännu inte finns utrymme att öka vare sig älg- eller övriga klövviltsstammen i merparten av Götaland. Att få en viltstam av god kvalitet är viktigt även för Södra och Södras medlemmar och då måste det finnas tillräckligt mycket foder av olika slag att tillgå för djuren. Lösningen är att fortsätta på inslagen väg med skogsskötseln och samtidigt begränsa betestrycket genom anpassning av viltstammarna. 

– Samtidigt innebär inte mer foder att viltolyckorna minskar, det är också en parameter att ta i beaktande. Visst vill vi ha mer älg i landskapet, men bara om landskapet och trafiken tillåter det, konstaterar Johan. 

Analysen av älgförvaltningens första tio år har givit en hel del insikter och grund för fortsatt arbete.

– Vi har en samsyn i branschen och en utgångspunkt att jobba vidare från. Nu är vi väldigt intresserade av vidare dialog med andra aktörer och nyfikna på andras perspektiv. Jag tror att vi gemensamt kan komma framåt i frågan, säger Johan Frisk. 

Läs mer:

Årets Äbin: "Fortsatt framåt för tallen"

Utvärderingen av älgförvaltningen i korthet

  • Vi har inte kommit till rätta med de problem som förvaltningssystemet var tänkt att lösa.
  • Avskjutningen av älg har haft effekt i vissa geografier, men som helhet nås inte målen.
  • Inte bara älgar bör beaktas inom älgförvaltningen utan även övriga klövviltsarter samt förändringar i tall och andra foderväxter.
  • Det finns brister i dagens system, styrmedel och sanktionsmöjligheter saknas mellan regering/riksdag och myndigheter samt länsstyrelser, älgförvaltningsområden och älgskötselområden.
  • Systemet behöver en gedigen översyn och förändring.

Branschens förslag till åtgärder, exempel:

  • Länsstyrelserna bör tydligare styra mot de tre effektmålen.
  • Ståndortsanpassningen bör utvecklas vidare.
  • Alla klövviltarter bör beaktas i älgförvaltningen.

Visa fler nyheter med samma ämne

Ämnen:

Nyhet

Publicerad: