Södra logo
phone
email

Så här kan du forska om den egna gården

Hur ska du då göra om du vill veta mer om din gårds utveckling och vilka lämningar som finns på markerna?

Södrakontakt nr 2 2023
Mördarelyckorna har fått sitt namn av ett hemskt mord dom skedde på platsen den 3 juni 1834. Drängen Gustaf Boman var älskare till bonden Håkan Ingeströms hustru. I vredesmod högg bonden drängen i huvudet så att han dog. Bonden söp sig sedan full och gick och dränkte sig i Stångån.

Hur ska du då göra om du vill veta mer om din gårds utveckling och vilka lämningar som finns på markerna?

Jag skulle rekommendera att du börjar med att studera en nutida karta och bekantar dig med gränser, kända fornlämningar och ortnamn. En bra karta att börja med är den som finns på Fornsök. Där finns alla kända fornlämningar och kulturhistoriska lämningar presenterade. På Fornsök kan du läsa om vilken typ av lämning det är och hur den ser ut. Tänk också på att fornlämningarna är skyddade enligt lag och inte får skadas på något sätt. Ta dig tid att bekanta dig med lämningen ute i landskapet och fundera över hur det kan ha sett ut när lämningen tillkom. Det finns en mängd olika typer av fornlämningar och det är här svårt att beskriva alla typer som finns, men de vanligaste typerna brukar bestå av torplämningar, forntida gravar och odlingslämningar. 

För att förstå hur landskapet har förändrats kan man backa i tiden och det är en bra start att göra ett kortare kliv tillbaka i tiden och en bra karta att börja med är den ekonomiska kartan från 1940 eller 1950-¬talet. Du kan snabbt konstatera att det skett en hel del förändringar under ett relativt kort tidsskede. Främst består skillnaden genom den minskande andelen öppen och odlad mark. Under 1930-talet nådde flertalet områden i Sverige ett odlingsmaximum, det vill säga det tillfälle då vi hade som högst andel öppen mark.

Här ifrån kan du sedan arbeta dig bakåt i tiden och förslagsvis med en laga skifteskarta från 1800-talet. Sedan är steget inte lika långt tillbaka och bekanta dig med storskiftet från slutet av 1700-talet eller det tidiga 1800-talet. 

Att arbeta sig tillbaka på detta sätt och studera gränser, vattendrag, sjöar och ortnamn gör det lättare att se och förstå hur markerna har förändrats och hur bebyggelselägen ändrats, tillkommit eller försvunnit. Tillsammans med kunskapen om fornlämningarna får man ytterligare en förståelse för markerna och det blir lättare att själv finna egna och sedan tidigare helt okända lämningar. Förutom intressant information om gården eller ägornas historia, så får du som markägare viktig information som kan komma till nytta vid kommande arbete på markerna.  Att förstå tillkomsten och historien kring en lämning ökar förståelsen för den. Det ökar också för-ståelsen till varför den har ett värde och ska skyddas och bevaras för kommande generationer.

Lite filosofiskt kan man säga att landskapet med dess fornlämningar är som en bok. I boken beskrivs just din gårds historia och om en lämning skadas eller helt förstörs är det som att spräcka loss en sida i boken och kasta den utan att någon hunnit läsa sidan. Den historia som finns i skogen är många gånger okänd, men går att beforska. Kanske kan du ta reda på vad det gamla torpet hette och kanske kan du hitta torpet och dess människor i de gamla kyrkböckerna? Då blir lämningen betydligt mer levande och du får namn på personer och kanske även vetskap om händelser på platsen. 

Idag finns alla möjligheter för dig att hitta din gårds historia!

Text: Michael Dahlin

Michael Dahlin driver företaget Arkeologi & Kulturlandskap och arbetar främst med arkeologiska inventeringar i skogsmark.

Läs mer:

Utforska dina skogsägor

Tips på böcker och hemsidor

För den som vill läsa om de olika typerna av lämningar som kan finnas på markerna och få lite kortfattad information om dessa rekommenderar jag boken ”Kulturmiljö i skogen Att känna och bevara våra kulturminnen” utgiven av Skogsstyrelsen i flera upplagor bl.a 1998. 

Riksantikvarieämbetet Fornsök

I fornsök finns samtliga kända och idag registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar registrerade. Tänk på att ett stort antal lämningar idag fortfarande inte är kända och registrerade och de är också skyddade av lagen. Nyregistrering tillkommer hela tiden, så ta en titt då och då. 

Till Fornsök 

Skogsstyrelsen och Skogens pärlor

Skogsstyrelsen har också en bra och lättillgänglig sida med fornlämningar och kulturlämningar

Till Skogsstyrelsen 

Kartbild

Här kan du hitta flera intressanta kartor, bland annat ekonomiska kartan och generalstabskartan. Här finns en bra funktion, vilken gör att du kan studera två kartor samtidigt och på ett tydligt sätt notera skillnader och förändringar.

Till kartbild 

Lantmäteriet (Historiska kartor)

Här finns flertalet av alla kartor och du kan lätt hitta de kartor som är intressanta för dig. 

Till Lantmäteriet

Riksarkivet 

På Riksarkivet och under Sveriges äldsta storskaliga kartor, kan du hitta de allra äldsta bevarade kartorna och kanske finns just dina marker med här. Här finns dessutom tillgång till kyrkböckerna, vilket gör det möjligt för dig att hitta namn på torp och de som tidigare bott där. 

Till Riksarkivet

Ortnamnsregistret

I ortnamnsregistret kan du leta efter alla typer av ortnamn, allt från namn på torp till naturnamn. Har du tur så finns det en tillhörande tolkning av ortnamnet.

Till Ortnamnsregistret

Visa fler nyheter med samma ämne

Ämnen:

Nyhet

Publicerad: