Forskningen visar att naturen är bra för hälsan

Den grekiske läkaren Hippokrates kallas ”läkekonstens fader”. För snart 2 500 år sedan ska han ha låtit bygga sitt sjukhus vid en bäck i en skogsglänta, då han menade att närhet till vatten och växtlighet hade betydelse för behandlingen av patienterna. Han var säkert något på spåren, för modern forskning visar att vistelse i natur och närhet till grönområden har positiv inverkan på både friska och sjuka.

– De flesta kan nog skriva under på att man känner sig lugnare efter ett besök i skogen eller en promenad i parken, säger Åsa Engström, som är professor i omvårdnad vid Luleå tekniska uni-versitet och bland annat forskar på stressrelaterad ohälsa. I studier ser vi också svart på vitt vilka effekter naturen har på oss, i form av exempelvis lägre puls, sänkt blodtryck och förbättrad sömn.  

Även ljud från naturen kan påverka hur vi mår, till och med när ljuden kommer från bandinspelningar. Dagens Nyheter rapporterade nyligen om två studier, där den ena visade ett samband mellan förbättrad mental hälsa och att se eller lyssna på fåglar. Den positiva effekten höll i sig i flera timmar och var enligt forskarna god både hos studiens friska deltagare och hos deltagare som led av depression.

I den andra studien lottades friska deltagare att lyssna på ett sex minuter långt klipp med fågelsång. Efteråt upplevde de minskade känslor av ångest och depression. Deltagarna som istället lottades att lyssna på trafikljud upplevde motsatsen – mer depressiva känslor.

Tusentals vetenskapliga studier

Att det finns grönområden där människor bor är viktigt för livskvaliteten. Förra året kom Cent-rum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm med en rapport där man redogjorde för betydelsen av grönska nära bostaden. Bland annat sammanfattar man forskningen i ämnet så här:

”Tusentals vetenskapliga studier runtom i världen har rapporterat att mycket grönska runt bostaden kan, till exempel, förbättra individers allmänhälsa och livskvalitet, minska risken för låg vikt hos nyfödda samt förekomsten av olika beteendestörningar hos barn, reducera stress, depression och ångest, underlätta tillfrisknande efter operationer och minska allmändödlighet. Det finns även mycket som tyder på att bostadsnära grönska motverkar förekomsten av fetma, typ II-diabetes och olika hjärtkärlsjukdomar.” 

Rapporten berättar också att tillgång till natur ger en positiv påverkan på många olika grupper och olika åldrar. Vetenskapliga studier har till exempel påvisat mindre stress och ökad kreativitet på arbetsplatser, bättre motorik och koncentrationsförmåga hos förskolebarn samt bättre återhämtning efter stressande situationer för gamla personer på äldreboenden.

Att betrakta är också välgörande

Vilken typ av natur eller grönområde man vistas i spelar roll, menar Åsa Engström.

– En mörk och snårig skog nära en bullrig motorväg är inte lika effektiv som en ljusare skog med fri sikt, porlande vatten och fågelsång, säger hon. Samtidigt måste man inte besöka en skog, utan det finns många andra grönområden som också stimulerar till aktivitet och ger ett mentalt lugn. Den som bor inne i en stad har till exempel ofta lättare att besöka en park än en skog eller ett kustlandskap. Den som av olika skäl inte kan ta sig till parken har kanske en uteplats eller en balkong med utsikt mot ett grönområde. Till och med att betrakta naturen på avstånd eller på bild kan vara välgörande.

Just detta visade miljöpsykologen Roger Ulrich redan i början av 1980-talet. I en omtalad studie kunde han visa att nyopererade patienter som hade en sjukhussäng med utsikt mot grönska tillfrisknade snabbare än de patienter som hade utsikt mot en tegelvägg. De behövde heller inte lika mycket smärtstillande medel.

Att blotta betraktandet av natur kan ha betydelse har även Åsa Engström sett i sin forskning.

– Jag intervjuade en kvinna som hade varit allvarligt sjuk i covid-19. Under sjukdomstiden vårdades hon på en intensivvårdsavdelning och från sängen på sitt rum kunde hon se en tall genom fönstret. Den tallen blev hennes vän och enda fasta kontakt med omvärlden, eftersom hon var isolerad och inte fick ta emot besök. Tallen berättade vad det var för väder ute, då den ibland gungade i vinden, ibland blänkte i solen och ibland visade sig med snö på grenarna. Hon sa god natt till den på kvällen och den stod där när hon vaknade på morgonen. En tid efter att kvinnan hade tillfrisknat bestämde hon sig för att resa de fyrtio milen från hemmet till sjukhuset så att hon kunde få besöka sin tall. Så mycket betydde den för henne.