Årets Äbin: ”Fortsatt framåt för tallen”

– Engagemanget bland medlemmarna har gett resultat.

Skogsägarnas idoga arbete med att föryngra med mer tall har på senare år tydligt ökat antalet tallar ute i markerna. Samtidigt har jägarna på många håll dragit sitt strå till stacken och reducerat älgstammen. Sammantaget har detta haft effekt, trots att övrigt klövvilt under samma tid ökat. Då kanske en och annan börjar fundera på om det inte vore dags att dra i handbromsen beträffande jakten på älg. Men så är det inte enligt Johan Frisk.

– I större delen av Götaland finns tyvärr inget utrymme att utöka älgstammen ännu. På vissa håll bör den till och med minskas ytterligare, inte minst för att värna kvaliteten. Betestrycket är fortfarande högt, skadorna för höga och konkurrensen om fodret stor, inte minst från det övriga hjortviltet. Men det finns positiva trender att uppmärksamma och ta fasta på. 

Tydliga förbättringar

Enligt årets siffror syns exempelvis tydliga förbättringar för årsskadad tall i Kronoberg, Västra Götaland och Skåne. På Götalandsnivå har dessutom andelen oskadad tall fortsatt öka en aning och konkurrenssituationen för rönn, asp, sälg och ek stabiliserats runt målnivån.  

– Men situationen ser olika ut och Skogsstyrelsen höjer även ett varningens finger, särskilt beträffande Östergötland. Där, och på andra håll, hörs nu vissa röster om att öka älgstammen, men skadorna är fortfarande alldeles för stora, trots att mängden tall och RASE (rönn, asp, sälg och ek) är hög. Enligt min uppfattning påverkas skogen där mycket av förekomsten av övrigt klövvilt som kronhjort, dovhjort och rådjur. Utrymmet för mer älg är då i princip obefintligt och det är helt nödvändigt att samförvalta allt klövvilt utifrån detta. På många håll har man redan tagit stora steg och är långt framme i det arbetet, vilket inger hopp för framtiden.  

Det händer att Äbin ifrågasätts som rätt verktyg i älgförvaltningen. 

– Äbin är fortfarande ett gediget och avgörande underlag i viltförvaltningen som ger information om betestryck och skador i ungskogen. Givetvis ska detta inte användas ensamt, utan tillsammans med andra faktaunderlag som älgobs och avskjutningsstatistik. 

För att den försiktigt positiva trenden ska fortsätta krävs att markägare som avverkat jobbar aktivt för att få upp ny skog med trädslag som är lämpliga för marken. 

– Dessutom bör man alltid beakta viltfoderaspekten vid röjning och andra skötselåtgärder. Söd-ras skötselrekommendationer ger bra vägledning. Det gäller också att tillsammans med jägarna se till att antalet älgar och andra hjortdjur anpassas till lokala förutsättningar för minska konkurrensen om maten. Det är också bra för kvaliteten på våra klövviltsstammar.