”Utvecklingsmöjligheterna inom industrin tar aldrig slut”

Hannele Arvonen har arbetat inom skogsindustrin i mer än 30 år, bland annat på Holmen, Metsä Board, Setra Group och Sveaskog. Förra året valdes hon in i Södras styrelse.

När Hannele Arvonens dotter Emmi var i nioårsåldern följde hon med sin mamma till arbetet. Hannele var platschef på Iggesunds bruk, men Emmi var inte imponerad.

– Hon talade om för mig att jag hade världens tråkigaste jobb, minns Hannele. Hon tyckte bara att jag satt i möten och jag räddade inte heller några djur eller människor. På de tio år som har gått sedan dess tycker jag att den dimensionen har tillkommit. Även om dialogen är lite tillspetsad just nu, vill jag påstå att Södra och övriga aktörer inom skogsnäringen har stor betydelse när människor, djur och hela världen ska räddas med klimatomställningen. Därtill har skogen naturligtvis alltid varit en fantastisk tillgång som spelat stor roll för ekonomi och sysselsättning.

Tidigt intresse för skog

Hannele föddes och växte upp i finska Pyhäranta, en liten ort vid kusten åtta mil norr om Åbo i landskapet Egentliga Finland. Hon fattade tidigt tycke för skog och natur.

– Jag kommer från en småbrukarfamilj där det bedrevs både skogsbruk och lantbruk, säger hon. Pappa jobbade även utanför gården, men mamma var hemma. Jag har två bröder och vi var alla med och hjälpte till, både i skogen och i jordbruket. Det var en livsstil. Idag drivs gården av min äldre brors äldste son.

Efter gymnasiet åkte Hannele till USA och studerade internationella relationer, politik, ekonomi och språk på Beloit College i Wisconsin. Tillbaka i Finland tog hon steget in i skogsindustrin och började som praktikant på ett pappersbruk i Rauma.

– Jag hade med mig intresset för skog hemifrån och tyckte att branschen var intressant. Därför valde jag efter ett tag att fortsätta studera på Helsingfors universitet till forstmästare, som motsvarar jägmästare i Sverige. Det här var i början av 90-talet, det var lite tuffa tider och hade man fått in en fot någonstans ville man gärna hänga kvar. Därför jobbade jag samtidigt så mycket som studierna tillät på Finnpapp, en gemensam försäljningsorganisation för finska pappersindustrier.

Från Tyskland och Ryssland till Sverige

Efter några år för tyska Herlitz International på pappersbruk i både Tyskland och Ryssland kom Hannele till Sverige i slutet av 90-talet.

– I Ryssland hade jag träffat en svensk man, som senare skulle bli pappa till Emmi, och vi bestämde oss för att flytta till Sverige och Sundsvall, säger hon. Jag började på Östavallsågen, som tillhörde Norrskog, och arbetade med försäljning av sågade trävaror.

De följande åren fortsatte karriären i Sverige med anställningar på Valmet, M-real som är nuvarande Metsä Board, samt både Iggesunds Bruk och Iggesund Paperboard inom Holmen. Uppgifterna växlade och Hannele var bland annat kundservicechef, platschef och produktionschef. 2013 blev hon vd för Setra Group, där hon under nästan sex år fokuserade på att effektivisera verksamheten, öka förädlingsvärdet på företagets produkter och inleda företagets förändring mot en tydlig hållbarhetsprofil.

– Under åren har jag rört på mig en hel del och hunnit jobba inom så gott som alla delar av skogsnäringen, säger hon. Det är en drivkraft att lära nytt och att få vara med och utveckla verksamheter och organisationer.

Ett andetag i Sveaskog

Efter Setra Group rekryterades Hannele som vd till Sveaskog, en post hon fick lämna efter ett och ett halvt år.

– Livet är en utbildningsresa och man lär sig både av det som fungerar och det som inte går så bra, säger hon. Det här korta andetaget i Sveaskog blev inte som jag hade hoppats på och jag har naturligtvis funderat på varför. Jag vet att jag fokuserade på uppdraget, att Sveaskog klarade pandemin utmärkt och gjorde sitt bästa resultat någonsin när jag var där. Men jag och styrelsen hittade aldrig varandra. 

Efter Sveaskog tog Hannele nästan ett år ledigt. Hon ”fattade ett beslut om att inte fatta några beslut” och vandrade mycket i både den finska och svenska naturen.

– Jag hade veckopendlat till Stockholm i många år och kände att jag behövde en paus innan det var dags att gå vidare igen. Jag gjorde sådant jag hade tänkt att göra, men inte hunnit med tidigare. Jag utbildade mig till kundaliniyogalärare och medicinsk yogalärare, till exempel. Men jag håller inga yogalektioner, utan fördjupade bara kunskaperna för min egen skull. 

Under den här tiden hörde också den person av sig som hade varit platschef på Östavallsågen när Hannele flyttade till Sverige.

– Nu var han ordförande för Flooré, ett företag jag inte kände till men som funnits i 20 år och som tillverkar smarta, energisnåla golvvärmelösningar. Vi träffades, pratade och det blev så att jag började som vd på Flooré för ett drygt år sedan. Med 15 anställda är bolaget något helt annat än storföretagssfären. Här får jag verkligen vara operativ och delta i det mesta. Jag fick också möjlighet att bli en liten delägare i företaget.

Industriella erfarenheter

Påringningen från Södras valberedning, med frågan om Hannele var intresserad av en plats i Södras styrelse, beskriver hon som ”en stor ära”.

– Även om jag då rent operativt hade lämnat skogsnäringen så ligger den för evigt nära mitt hjärta, säger hon. Södra har jag förstås följt med stort intresse under åren, men jag har aldrig tidigare jobbat med Södra på något sätt. Det går dock inte att undvika att lägga märke till Södra, som är så framåt när det gäller utveckling och har en så konkurrenskraftig industri. Det kändes också intressant att få närma sig kooperationen. Jag tycker om föreningsidén där ett stort antal skogsägare verkar och skapar värde tillsammans. Allt det gjorde det intressant att tacka ja till styrelseuppdraget.

Framför allt bidrar Hannele med industriella erfarenheter i styrelsen.

– Jag har arbetat mycket med industri, kundperspektiv och hur värdekedjan hänger ihop, säger hon. Medlemsorganisationen kan jag inte lika mycket om, men där vet jag att vi är i trygga händer med de kunskaper som finns hos andra ledamöter.

När Södras styrkor kommer på tal nämner Hannele framför allt råvarubasen och att 52 000 plus 3 000 engagerade människor på olika sätt arbetar för Södra.

– Den nyfikna attityden imponerar också. Södra har lätt för att lyfta blicken och söka nya vägar. Man är inte fast i några tankar om att ”så här har vi alltid gjort och så måste vi fortsätta”. Satsningen inom textilåtervinning, OnceMore®, är ett bra exempel. Jag gillar också att Södra gärna söker samarbeten med andra. Man behöver inte göra allt själv för att nå framgång, eller ha all kompetens i den egna organisationen. Ibland är det effektivare att hitta partners att jobba tillsammans med.

Brinner för utveckling

Just utvecklingen av nya, smarta produkter är något som Hannele brinner extra starkt för. Under sin tid som vd för Setra Group arbetade hon mycket med frågan om hur man skulle kunna skapa mer värde av råvaran. Det ledde bland annat till att hon var delaktig i Setra Groups beslut att investera i en egen KL-träanläggning samt beslutet att tillsammans med Preem bygga en pyrolys- och pyrocellfabrik för förädling av sågverkens biprodukter.

– Vad man kan åstadkomma med den industri man har är en otroligt spännande fråga, säger hon. I industrin skapas värde för medlemmarna och det är även här som förbättringar och effektiviseringar kan göra skillnad i arbetet med klimatomställningen. Utvecklingsmöjligheterna inom indu-strin tar aldrig slut, så länge man ser till att ha känselspröten ute och ta vara på sina sidoflöden.

När Hannele spanar mot framtiden tror hon att Södra kommer att kunna göra väldigt mycket nytt, speciellt med tanke på alla de samarbeten som är på gång. 

– Att fortsätta utvecklas är viktigt av många skäl. Förutom att skapa värde och minska klimatförändringarna, handlar det om att hålla hela Sverige levande. Att Södra har konkurrenskraftiga verksamheter på mindre orter ger ringar på vattnet. Det gör det möjligt för underleverantörer att driva företag på landsbygden och det skapar även underlag för butiker, vårdcentraler och mycket mer. Det är samma sak med Flooré där jag arbetar nu. Även om vi inte är så många personer så har vi all verksamhet och tillverkning i lilla Torpshammar, några mil väster om Sundsvall. Sådana initiativ gör skillnad för hela samhällsutvecklingen.

Skogen utmanas

Även om Södra har många styrkor som talar för att organisationen och verksamheterna ska fortsätta vara framgångsrika, saknas det inte utmaningar.

– Den stora utmaningen handlar förstås om hur vi ska få använda skogen i framtiden, säger Hannele. Idag är det många som har åsikter och vill vara med och bestämma över skogen. Södra bedriver ett brett näringspolitiskt arbete och det är nödvändigt för att värna äganderätten och se till att medlemmarna även i framtiden kan få bruka sina skogar under eget ansvar. Politiker och andra beslutsfattare måste förstå förutsättningarna och ha nödvändig information när de ska fatta sina beslut, och här har Södra, övriga stora aktörer och hela skogsindustrin ett stort utbildningsansvar.

Det viktigaste för Södra inför framtiden tror Hannele är att hela tiden fortsätta utveckla produkterna och erbjudandet till kunderna.

– Men det kräver samtidigt att vi värnar om råvarubasen, säger hon. Finns inte råvaran kan vi inte tillgodose behoven på marknaden. Därför är råvaran och kunderna lika viktiga och en förutsättning för varandra. Att Södra fortsätter vara en organisation som är relevant för nya generationer, med nya behov och levnadsmönster, är därför en förutsättning för att råvarubasen ska finnas. På samma sätt måste vi attrahera rätt kompetens, så att vi fortsatt har medarbetare som kan ta hand om råvaran och använda den på det sätt som skapar mest värde.

Läser gärna – och tränar

Vid sidan av arbetet på Flooré och styrelseuppdraget för Södra sitter Hannele även i styrelsen för det börsnoterade bolaget Nordic Waterproofing, som är marknadsledande i Norden på hållbara tätskikts- och byggnadslösningar, samt i styrelsen för Plantvation, ett litet innovationsbolag med inriktning på odling av skogsplantor. Hon är även ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskaps-akademien samt i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.

– Sedan är jag ordförande för SPCI, Svenska Pappers- och Cellulosaingenjörsföreningen, en förening som funnits sedan 1908 och som sprider information och kunskap inom massa- och pappersindustrin. Jag är även medlem av Finska akademien, en underbar förening för personer som har rötterna i Finland och nu är verksamma i Sverige. Här handlar det mest om inspiration, lärande och att bli ”lätt i hjärtat” av att vara med.

När hon inte jobbar läser hon gärna och mycket, allt från deckare och romaner till mer jobbrelaterade böcker om organisation eller hjärnans funktion. Även naturen, som hon lärde sig älska som liten, är viktig.

– Jag bor naturnära på landet utanför Sundsvall och är gärna ute och springer, cyklar, åker skidor eller plockar bär i skogen. Det är ett sätt att koppla av och komma ned i varv. Renoveringen av huset jag bor i startade med bygget av en vedeldad bastu. Den använder jag gärna.

Dottern Emmi har numera flyttat hemifrån och studerar på unghästutbildningen på Bollerups naturbruksgymnasium i Skåne.

– Hon har sina två hästar med sig, men när hon bodde hemma gick jag en nybörjarridskola för vuxna för att vi skulle kunna rida tillsammans. Ridning var kanske inte riktigt för mig, men det är roligt att följa Emmis intresse och se det fina samspelet mellan människa och häst.

Bok- och poddtips från Hannele

”Senast lyssnade jag på underbara Stina Ekblads memoarer ”Här brusar strömmen förbi”, som hon läser själv. Just nu läser jag Kerstin Ekmans ”Händelser vid vatten”, som blivit aktuell eftersom den visas som serie på tv. Jag kan även rekommendera ”Babetta” av Nina Wähä, och egentligen allt av Henning Mankell, som är en stor favorit. Det var hans böcker jag började läsa för att komma in i svenska språket när jag flyttade till Sverige. När det gäller radio är jag en trogen P1-lyssnare. Favoritprogram är USA-podden, Europa-podden, Lundströms bokradio och Söndagsintervjun.”