Grova toppar gynnar många skogsarter

Grenar och toppar, grot, är ett värdefullt biobränslesortiment som ofta tas till vara i samband med avverkning. Grot används också av avverkningsentreprenörer för att köra på där det behövs för att undvika markskador. Men klen död ved är en attraktiv livsmiljö för många arter och framför allt grova toppar lämnas därför även för naturvården. 

Omkring 40 procent av våra rödlistade skogsarter har en koppling till död ved. Att de är rödlistade betyder enligt Artdatabankens bedömning att det finns få av dem, att de har minskat, håller på eller kommer att minska och därför riskerar att dö ut från Sverige. Vissa arter tycker om grov död ved, andra har anpassats till den klena veden. Därför är även döda träddelar, som genar och toppar, viktiga för naturvården. 

– Att spara död ved i olika former är en av de viktigaste naturvårdsåtgärderna som vi kan göra. Samtidigt är det en kostnadseffektiv naturhänsyn då döda träd har lägst virkesvärde, säger Södras ekolog Therese Lindström.

Vid föryngringsavverkning lämnar därför skördarföraren minst tre grova toppar av löv eller tall per hektar som naturhänsyn. Detta görs oavsett om grot ska tas ut efter avverkningen eller inte.

I första hand väljs toppar från ädla lövträd och asp, i andra hand från andra lövträd och tall. 

På områden där endast gran avverkas lämnas inte några grova toppar som naturhänsyn. Grenar och toppar av gran nyttjas av drygt 400 arter vedinsekter, men eftersom gran är ett vanligt produktionsträd bedöms det i nuläget inte vara någon risk att grenar och toppar av gran blir bristvara i landskapet.

Topparna, som ska vara minst 20 cm i diameter där de kapats av, läggs oftast i eller intill annan lämnad hänsyn för en mer effektiv naturhänsyn, men också för att inte utgöra hinder på produktionsytan. Där det är möjligt placeras topparna solexponerat eftersom solbelyst död ved är en större bristvara än beskuggad ved. Precis som när högstubbar kapas ska inte heller de grova topparna skapas av naturvärdesträd eller lämpliga utvecklingsträd. 

– Den döda veden blir bland annat yngelmaterial för en lång rad vedlevande insekter och efter avverkningen kan vissa av dem leva som larver i den nydöda veden i uppåt två år eller ibland så mycket som fyra-fem år, innan de fullbildats och flyger därifrån. Andra arter kommer in senare när svampar börjat bryta ner bark och ved. Insekterna har också en lång rad rovdjur och parasiter som lever av dem. Många insekter gynnas av att döda grenar och toppar är solbelysta då de behöver värme för att utvecklas, berättar Therese Lindström. 

Vill du läsa mer? 

Se Södras broschyr Naturhänsyn vid hantering av grot och bränsleved, som du hittar på webben sodra.com