Allt fler grova toppar lämnas vid föryngringsavverkning

Södra utför årligen hänsynsuppföljningar, det så kallade Gröna bokslutet, efter genomförda åtgärder. Revisorer kontrollerar då hur väl Södra lever upp till certifieringssystemen PEFC:s och FSC:s® krav på generell hänsyn, och hur egen policy samt rutiner för miljöhänsyn följs.  

– Syftet med det gröna bokslutet är att få ett underlag för fortlöpande förbättringar av hänsynsarbetet och det görs idag på föryngringsavverkning, gallring, föryngring och vid NS-åtgärder, berättar Åsa Andersson, naturvårdsutvecklare på Södra. 

Under 2022 gjordes totalt 334 revisioner på 19 500 hektar jämnt spridda i Södras verksamhetsområde. 137 av dessa revisioner gjordes på 601 hektar föryngringsavverkning. 

Många parametrar följs upp i Gröna bokslutet, allt från hänsynsområden till utvecklingsträd. Bedömningarna delas upp i olika funktioner och för de flesta funktioner används en fyrgradig betygsskala.

– Resultaten i vårt Gröna bokslut ligger överlag på en hög nivå, men det finns vissa områden där vi både kan och bör förbättra oss, säger Åsa Andersson.

Grenar och toppar

Södras mål är att öka andelen död ved i skogslandskapet. Lämnad naturhänsyn av grenar och toppar (grot) vid föryngringsavverkning är ett litet men konkret bidrag till detta. Södras rutiner för hur denna hänsyn ska tas har funnits sedan 2016, och från och med 2018 bedöms funktionen i det Gröna bokslutet.  

– Framför allt är det viktigt att få en diameterspridning på den döda veden för bland annat olika insekter och svampar, säger Åsa Andersson. Om förutsättningar finns ska minst tre grova toppar lämnas kvar per hektar. Det är bra om dessa är solexponerade.

I Gröna bokslutet 2018 fick endast 24 procent av trakterna godkänt på funktionen grenar och toppar. 

– Genom en utbildningssatsning och fokus på lämnade toppar har vi under åren successivt förbättrat oss och 2022 var andelen godkända trakter 67 procent. Vi kan absolut bli ännu bättre men det är roligt att se en markant förbättring, säger Åsa Andersson. 

Kulturmiljöer och kulturstubbar

Södras mål är att vid alla typer av skogsåtgärder skydda skogens kulturarv, exempelvis fasta fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar och det biologiska kulturarvet. Skötsel är viktigr för att dessa miljöer inte ska växa igen. Vid revisionerna bedöms hur hänsyn har tagits till kulturmiljön, men även hur kulturstubbarna har placerats i förhållande till kulturlämningen, berättar Åsa Andersson. 

– Kulturstubbar ställs för att märka ut kulturlämningar och är 1,3 meter höga. Syftet med kulturstubbar är att uppmärksamma och skydda lämningarna, och de ska alltså inte kunna förväxlas med högstubbar. 

Under 2022 godkändes 67 procent av trakterna där kulturstubbar sparades. Betygssättningen av kulturstubbarna görs främst utifrån hur dessa är placerade i förhållande till kulturlämningen. Det vi framför allt får underkänt på är när kulturstubben ligger för nära lämningen, säger Åsa Andersson. Problemet när kulturstubben ligger i eller nära lämningen är att efterföljande skogsåtgärder, som grotskotning, markberedning och plantering, kan komma för nära och skada den. Därför är det mycket viktigt att ställa stubbarna vid lämningen rätt. 

– Vi kommer fortsätta att fokusera på hänsyn till forn- och kulturlämningar vid åtgärder i skogen, bland annat genom utbildning, för att bli ännu bättre när det gäller placering av kulturstubbar, avslutar Åsa Andersson.

Läs mer:

Grova toppar gynnar många skogsarter

Grönt bokslut rapport 2022