Stavgång – en skogspromenad för hela kroppen

Stavgång ska ha uppfunnits i Finland på 1950-talet, då finska längdskidlöpare experimenterade med stavar under sin sommarträning. I Sverige började stavgången spridas på allvar först mot slutet av 1990-talet. Numera är det inte många motionsspår i vårt land som inte har dagligt besök av åtminstone några män eller kvinnor med stavar.

– Stavgång är ett bra sätt att komma ut och röra på sig, säger Anita Kornhag, stavgångsinstruktör på Korpen i Malmö. Istället för att bara gå som vanligt kan man räta upp kroppen med hjälp av stavarna. Man jobbar med hållningen och tränar armar, axlar och hela bålen.

Rätt längd på stavarna

Korpen i Malmö har haft stavgångsgrupper i cirka 25 år. Anita är ledare ett par gånger i veckan.

– Det är enkelt att gå med stavar, säger hon. Men det finns ändå några viktiga saker att tänka på. Längden på stavarna ska vara den rätta. Det är den när stavarna når upp till armbågarna, så att det är 90 graders vinkel i armbågen när man står helt vanligt med sina stavar. Det är också viktigt att man inte sätter ned staven framför sig när man går. För att få kraft att skjuta sig framåt ska man sätta staven i höjd med bakre fotens häl. Gör man så ger det ungefär 60 procents mer träning att gå med stavar än utan. Samtidigt är det skonsamt för knän och leder, eftersom belastningen fördelas på fler delar av kroppen.

Träffas varje vecka

16 mil från Malmö, vid Friluftsfrämjandets anläggning Nytorpet i Karlshamn, träffas en annan stavgångsgrupp regelbundet. Vännerna Dan Jonsson, Rolf Bengtsson och Stefan Olsson har motionerat tillsammans i många år.

– Rolf och jag började väl att gå tillsammans för 15 år sedan, säger Dan Jonsson. Först bara vanliga promenader och sedan med stavar, eftersom vi märkte att det gav mer. Efter några år hängde Stefan med och nu träffas vi varje vecka. Det finns flera olika slingor här i skogen och vi brukar gå ungefär 5 km på en timme. Efteråt badar vi bastu och slänger oss i sjön.

Någon särskild teknik använder de sig inte av.

– Men man får se till att använda stavarna och trycka ifrån med dem, säger Dan. Det är ju inte meningen att man bara ska släpa stavarna efter sig.

Fjädring för extra motstånd

Dan och Stefan använder sig av fjädrande stavar med inbyggt motstånd, medan Rolf har vanliga stavar. Även Anita på Korpen i Malmö har stavar med motstånd.

– De jag använder har en fjädring som motsvarar 4 kg extra vikt i varje stav, säger hon. Man väljer förstås själv vad man vill ha, efter vad man trivs med och hur hårt man vill träna.

Stavarna ger också värdefullt stöd och hjälp med balansen, inte minst för äldre eller personer som har svårt att röra på sig.

– I våra grupper har vi till och med deltagare ibland som normalt använder rullator, säger Anita. Tack vare stavarna kan de lämna rullatorn och sedan gå med stavar i egen takt. Samtidigt kan vältränade tjejer och killar trycka på ordentligt, få upp pulsen och köra riktigt svettiga pass.

Vintertid kan stavarna ge fäste under promenaderna. 

– De vassa spetsarna på stavarna ger bra fäste när det är lite halt. Går man på asfalt eller liknande underlag kan man istället sätta på speciella gummifötter på spetsarna och få bra grepp på det viset.