Råd till dig som förröjer själv

Förröjning innebär att de klenaste stammarna i beståndet plockas bort manuellt innan det är dags för gallring eller föryngringsavverkning. På så sätt underlättas för en smidig och därmed kostnadseffektiv maskinavverkning.

– Det handlar om att ta bort så mycket som behövs för att maskinen ska komma åt, men inte mer än så, förklarar Magnus Lindén. 

Lämpligt för självverksamma

Det är ganska vanligt att skogsägare väljer att göra förröjningen på egen hand. Dels för att åtgärden lämpar sig väl för den som är självverksam, men ibland också för att hålla nere kostnaderna.

– Om du är van vid att hantera röjsågen och har ett röjsågskörkort är förröjning en bra åtgärd att utföra själv. Du kan då enklare styra vad du vill spara och får bättre koll på din skog, säger Magnus.

– Att anlita Södra som utför åtgärden med professionella förröjare kostar givetvis en slant, men det garanterar att åtgärden sker enligt Södras krav och riktlinjer.

Om du väljer att själv göra förröjningen finns det ett par saker du bör tänka på.

Röj ordentligt i produktionsytorna

Fokusera röjningsinsatsen till produktionsytorna i beståndet. Där ska du röja ganska ordentligt så att maskinen kan utföra avverkningen effektivt, råder Magnus.

– Sikten för maskinföraren är viktig och därför ska du vara noggrann med att i dessa ytor röja bort det allra mesta. Inför gallring ska det som är högre än 1,3 meter och klenare än 8 centimeter i brösthöjd röjas bort. Inför föryngringsavverkning ska alla stammar över 0,5 meters höjd röjas bort. Men lägg inte tid och pengar på det som inte spelar någon roll för sikt och framkomlighet. 

Om det inför föryngringsavverkning finns lämpliga områden på minst 100 kvadratmeter med naturligt uppkomna småträd som är högre än 0,5 meters höjd kan de gärna sparas, om de är av rätt trädslag för ståndorten och kan röjas till lämpligt produktionsförband. 

För att undvika att få in rotröta i gallringsbestånd är det viktigt att behandla granstammar grövre än 8 cm i roten med rotstop under perioden 1 mars-31 november. 

– Handlar det om många sådana stammar bör du röja röja detta bestånd vintertid eller stubbehandla manuellt. Är det bara ett fåtal stammar kan du lämna dem till maskinen att avverka och stubbehandla, säger Magnus.

Skapa variation och gynna lövet 

Det finns några saker du ska tänka på för att skapa variation i beståndet. 

– Alla trädslag och busksorter i beståndet ska finnas kvar efter röjning. Tänk på att i första hand gynna lövet och spara buskar som blommar och har bär eftersom de är extra viktiga för insekter och fåglar, säger Maria Lennartson. 

– Värna lövet när du röjer, så att det utgör minst 10 procent av stamantalet i beståndet under hela omloppstiden. 

Det finns sju trädslag som du inte får plocka bort från skogen om träden är grövre än 7 cm i diameter i brösthöjd. Dessa räknas som naturvärdesträd och ska sparas: sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågelbär.

Lämna lite oröjt

Finns det inte områden med större mångfald i beståndet är Marias råd att ändå lämna en eller ett par små områden oröjda.

– Lämna några partier med lövträd och buskar där vilt och fåglar kan ta skydd. Områdena behöver inte vara stora. För att maskinen ska kunna nå och avverka produktionsträd som står där får områdena inte vara bredare än 20 meter, säger hon.

Naturvårdande röjning i kantzoner och hänsynskrävande biotoper

I den hänsyn som finns eller ska lämnas i beståndet får endast röjning göras om det kan höja naturvärdena i området. Ibland mår hänsynsområdet bäst av att lämnas helt orört, ibland behövs en viss skötsel. Röj inte alls i exempelvis rasbranter och sumpskogar, råder Maria.

– Underväxten här är en mycket viktig del av miljön och tar man bort den påverkas naturvärdena mycket, eller förstörs.

Områden som kan behöva skötsel är bryn och kantzoner mot öppen mark, våtmark eller vattendrag.  

– Undervegetationen i dessa miljöer ska sparas som skydd för småfåglar. Enstaka granar kan dock röjas bort för att gynna lövet, menar Maria. Även framtida naturvärdesträd av löv kan försiktigt röjas fram. Observera dock att någon utställning till jämna förband av stammarna inte ska ske, eftersträva variation och lämna också här områden oröjda, säger Maria Lennartson. 

Passa på att sköta dina kulturmiljöer

Röj fram dina forn- och kulturlämningar och ta bort riset så att de förblir synliga. Då minskar du dessutom risken för skador i samband med avverkning. Men det finns några undantag, säger Magnus.

– Har du en torpgrund eller annan lämning efter bebyggelse ska det tillhörande biologiska kulturarvet, såsom till exempel syren eller äldre vårdträd, lämnas kvar på den gamla tomten.

– Finns träd och buskar med kulturhistoriska värden i eller vid odlingsrösen, eller intill stenmurar, ska de lämnas kvar. Ofta finns det träd och buskar i dessa miljöer som förr på olika sätt gynnats för att ge foder, mat, medicin eller för trevnad. Det kan till exempel vara fruktträd, buskar med bär, hamlade träd, hassel. Ganska vanligt är att de växer i exempelvis stenrösen eftersom man förr i tiden lät de träd och buskar som man hade nytta av få växa där de var minst i vägen för brukandet av marken runtomkring, säger Magnus Lindén.