Konkurrensen om viltfodret i skogen allt större

– Skogsägarnas satsning på tallföryngring och mångfald är väldigt betydelsefull, men det tar tid innan det ökar viltfodermängden med nuvarande nivå på betestrycket, konstaterar Johan Frisk, ansvarig för viltförvaltning inom Södra.

Skogstillstånd, foder och viltpopulationer utvecklas hela tiden. Utvecklingen går fort i ett historiskt perspektiv, men ändå så långsamt att vi hinner vänja oss.

– Minnet är kort och referensramarna förskjuts hela tiden och därför tenderar vi att acceptera ”det nya normala”, säger Johan Frisk. 

Viltpopulationernas numerära utveckling speglas, lite beroende på art, relativt väl av statistik över avskjutning och viltolyckor. Vid tidpunkten för Gudrun 2005 sköts det i Götaland i snitt 16 klövvilt per tusen hektar. När nya älgförvaltningssystemet infördes 2012 hade den siffran ökat till 28 och säsongen 2020/21 hade siffran ökat ytterligare till i snitt 37 skjutna klövvilt per tusen hektar. Det innebär mer än en fördubbling på drygt 15 år, vilket även viltolyckorna visar. Älgstammen har sänkts sedan införandet av nya älgförvaltningen 2012, men i snitt i Götaland skjuts idag faktiskt ungefär lika många älgar som åren runt Gudrun. Den största ökningen har skett för vildsvin, tillsammans med dov- och kronhjort som under samma tid ökat i antal med 400 procent.

Sedan Gudrun har arealen tallungskog, en viktig foderkälla för viltet, under samma period minskat i Götaland med omkring 40 procent enligt Riksskogstaxeringen. Arealen ungskog har totalt sett minskat med 60 000 hektar när Gudrunhyggena vuxit över foderhöjden.

Imponerande satsning

Johan Frisk menar att skogsägarnas satsning på ökad tallföryngring är mycket imponerande. Sedan Gudrun har antalet tallplantor i Södras försäljning ökat från cirka 1 miljon till 9 miljoner 2021. Även arealen naturlig föryngring har ökat. Prognosen är en fortsatt kraftig ökning av såväl antal tallplantor som tallplantornas andel av samtliga plantor.

– Vi har nyligen sammanställt statistiken och blev själva förvånade över de stora och snabba förändringarna. Tillskottet av mer jaktbart klövvilt är förstås positivt, spännande och roligt för oss jägare, men det gäller att ha koll på helheten också, säger Johan Frisk, och fortsätter:

– De parallella utvecklingarna för skogstillstånd (foder) och klövviltet (konkurrensen) har stor påverkan på balansen mellan tillgängligt foder och mängden vilt som ska dela på detta. Det får konsekvenser för såväl skador i skogen som för viltolyckorna och viltets viktutveckling, reproduktion och almänna vitalitet.

Minska mängden vilt

– Den pågående, stora satsningen på tallföryngringar i Götaland är i sammanhanget extra glädjande och positiv, men den ger inte ett tydligt fodertillskott på flera år. Om nuvarande betestryck består, eller till och med fortsätter att öka, äventyras därför både blivande talldominerade skogar och en positiv utveckling av fodersituationen. Den mest foderskapande åtgärden just nu, som också dramatiskt ökar chanserna att lyckas, är i de flesta områden att minska mängden vilt. Ökad avskjutning av övrigt klövvilt skapar mer utrymme för älgen, avslutar Johan Frisk.