”Klimatomställning kräver en stark skogsproduktion”

Södrakontakt besökte träffen i Jönköping som ägde rum på Anna-Karin Malms fastighet i Tranhult/Grälebo, söder om Jönköping. Anna-Karin är skogsägare och förtroendevald i Södra och demonstrationsytorna som besöktes anlades 2018. 

Ett tjugotal politiker och myndighetspersoner deltog under dagen. Som inledning till diskussionen fick deltagarna besöka demonstrationsytorna och reflektera över viltets påverkan på den biologiska mångfalden. I det så kallade helhägnet, som utestänger allt vilt, växer mjölkört, rönn, asp, sälg och ek och tallplantorna är skadefria. I halvhägnet, där rådjur och mindre vilt kommer in, har tallarna hittills klarat sig ganska bra, men påverkan på övrig vegetation är påtaglig. I den ytan som är helt ohägnad, finns halvätna tallar och förekomsten av mjölkört och rönn, asp, sälg och ek är obefintlig, precis som på hela övriga föryngringsytan utanför demonstrationsytorna.

Aha-upplevelse

Alla deltagare slogs av skillnaden mellan ytorna och de olika hägnen. De flesta fick även en aha-upplevelse över den utveckling som skett i viltpopulationerna och med fodertillgången i skogen bara sedan Gudrun, vilket illustrerades med en foderlåda och små skyltar för olika viltarter. 

Mängden klövvilt har enligt statistik för avskjutning och viltolyckor mer än fördubblats sedan 2005. Detta samtidigt som den viktiga foderresursen, ungskogen, har minskat med cirka 60 000 hektar i Götaland under samma tid. 

– Kunskapen om effekten av viltbetesskador är för låg på många håll och det finns mycket att göra där och därför är det här ett mycket bra initiativ av Södra. De statliga myndigheterna måste arbeta i samma riktning, så att det blir tydligt att vi måste minska skadorna både för skogens utveckling, ekologin och jordbrukets utveckling. Och vi måste tänka vad är viktigast, nytta före nöje. Betesskadorna värderas till 18 miljarder och jaktens värde står för 2 miljarder, säger Elisabeth Nilsson, som lett den nyligen redovisade viltskadekommissionen.

”Gemensam syn”

– Det är jättebra att träffas så här och det är stålande att få problematiken åskådliggjord med viltdemohägnen, man ser verkligen skillnaden, vilket var mycket pedagogisk. Det är en jätteviktig fråga. Vi lever av det jorden avkastar, inte mer och inte mindre, utan det ska gå i ett kretslopp och efterhand som vi lär oss måste vi också ändra vårt beteende. Den här dagen innebär att vi får en gemensam syn på frågeställningen, säger Helena Jonsson, landshövding i Jönköpings län.

– Idag har vi en klövviltsförvaltning som bara tar hänsyn till älg, och inte till rådjur, kron- och dovhjort. Det borde vara en samförvaltning, då det är mer än älgen som orsakar betesskador. Vi måste se viltet som en helhet, säger David Bruun, vilthandläggare på Naturvårdsverket. 

Politikerna som deltog var intresserade och ville lära mer och hade många frågor kring betestryck, biologisk mångfald och klimat.

Obalans råder

Södras budskap till politikerna och myndighetspersonerna var att vi befinner oss i en situation där betestrycket generellt är för högt, vilket försvårar den stora satsning på mer tall och ökad mångfald och variation som nu görs av skogsägarna. Det råder obalans mellan mängden vilt och mängden foder idag, vilket viltdemohägnen illustrerar tydligt. 

– Vi ser vår roll i arbetet med att skapa balans och vill bidra med det vi kan påverka, men alla berörda behöver ställa upp för att vi ska lyckas. Vi är övertygade om att det går om vi samverkar; politiker, myndigheter, organisationer, markägare och jägare, säger Magnus Hall.

Johan Frisk, ansvarig för viltförvaltningen inom Södra, delade med sig om Södras tankar och idéer om vad som behöver göras för att nå en bättre balans, och därmed välmående skogar och viltstammar.

Fokus på effektmålen

– Vi måste parallellt med älgförvaltningen jobba för en samförvaltning av allt klövvilt där besluten fattas regionalt och lokalt. Vi önskar att politiker och myndighetspersoner är med och skapar förutsättningar för att kunna lyckas i en klövviltsförvaltning som tar hänsyn till helheten. Vi vill också ha tydligare fokus på effektmålen i riksdagsbeslutet från 2012, det vill säga betesskadorna, mångfalden och trafiken. De har lite kommit bort och behöver åter lyftas och tydliggöras i regleringsbrev och i budskapen från ansvariga myndigheter. Vi behöver nå avskjutningsmålen och där kan myndigheter och politiker hjälpa till genom att förenkla regler, exempelvis genom att öppna upp för avlysningsjakt inom älgförvaltningsområden. Det behöver också vara ett tydligare stöd ut till förvaltningsgrupperna och för deras beslut från länsstyrelsen. 

Viktig roll

Södra har en viktig roll och kommer att fortsätta med att sprida aktuell kunskap i frågan bland annat genom viltdemohägnen. 

– Vi kommer också fortsätta med tallsatsningen, både med plantor och rådgivning om ståndortsanpassning och skötselmetoder. Alla vill ha mera tall och mer mångfald. Tallföryngringarna har ökat under de senaste åren och satsningen måste lyckas, annars är risken att tallandelen sjunker igen. Vi kommer jobba med rådgivning kring biologisk mångfald, exempelvis att gynna rönn, asp, sälg och ek. Skogsägarna har ett stort markägaransvar i viltförvaltningsfrågor, att engagera sig och även se till att avskjutning sker av övrigt vilt som inte är med i den reglerade jakten.

Grogrund för samverkan

Dagen var givande med mycket kunskapsutbyte, diskussioner och idéer. Anders Philipsson, distriktschef på Skogsstyrelsen i Jönköping avslutade dagen med att ge Södra en eloge för initiativet till Viltdemohägnens dag.

– Genom samverkan kan vi nå mål om en bättre balans och de här träffarna underlättar att komma i gång med dialogen och ger en grogrund för samverkansprocesser, sa han.