Här har man lyckats få ner betesskadorna

Vi tog kontakt med ÄSO Alsterbro-Kråksmålas ordförande, Ola Andersson som tillsammans med sin familj har omkring 600 hektar några mil norr om Nybro. 

– Vi har kommit en bra bit på väg när det gäller att minska älgstammen och betesskadorna, men det återstår en del, konstaterar han.

I älgskötselområdet har man jobbat länge för att minska betesskadorna och idag kan man enligt Ola Andersson se effekterna av arbetet.

– Vid senaste ÄBIN var vi i vårt ÄFO nere på fyra procent.

Ola Andersson konstaterar att det är skötselområdets jägare som bör ta åt sig en stor del av äran.

– Vi har minskat stammen med mer än 50 procent, så våra skogsägare börjar tro på att plantera tall igen och vi ser att tallplantorna växer med acceptabel skadebild.

Det ska vara roligt att jaga

Ola jagar inte själv men i skötselområdet vill man framhäva inställningen att det ska vara roligt att jaga. 

– Därför har vi tryckt på att ta bort så många restriktioner som möjligt. Därutöver har vi en generös tilldelning till jaktlagen. Innan vi bildade vårt älgskötselområde kunde vi höra att jägarna inte tyckte att det var lönt att gå ut och sätta sig i skogen om de inte fick skjuta. Ser man fem djur och ingen är lovlig för att det är fel kön eller fel antal taggar tröttnar man.

I Alsterbro-Kråksmåla har man numera egentligen bara en regel – att det första djuret som respektive jaktlag skjuter ska vara ett vuxet hondjur eller en kalv. 

– Det innebär att vi får en vettig balans på stammen. Väldigt många vill ju bara skjuta tjurar och då blir kon kvar. Det kan innebära att det blir en förökning nästa år. Om man vill minska älgstammen är Alsterbro-Kråksmålas upplägg en bra lösning, säger Ola.

Han konstaterar att den regionala planen från Länsstyrelsen ligger på en tjurandel på 35-40 procent och att Alsterbro-Kråksmåla ligger precis i mitten, på 37 procent. 

Att jägarna uppskattar rådande förhållanden verifieras också av statistiken 

– Våra jägare är mer ute i skogen och jagar än i länet som helhet, säger Ola. Det kan vi se under jaktens första sju dagar när vi gör älgobservationer. 

Ökat antal tallplantor

Antalet tallplantor i älgskötselområdet och i ÄFO:t har också ökat. 

– År 2016 hade vi 19 procent skadade tallstammar i ungskogen på ÄFO-nivå. Idag är vi nere på fyra procent. 

Ola berättar också att man 2016 bara planterade 46 procent tall på mager mark, även detta på ÄFO-nivå medan senaste ÄBIN-siffran ligger på 89 procents tallföryngring. 

– Det är vi jättenöjda med. 

Ola konstaterar att både jägare och markägare tagit sitt ansvar.

– Jägarna har minskat stammen och markägaren vågar plantera tall. Framöver kommer det leda till att vi får ett helt annat foderbord. 

Det behövs eftersom man i området också ser en ökning av kron- och dovhjort.

– Där måste vi nog vidta åtgärder.

Möte före och efter jakten

För att hålla uppe dialogen med jägarna har man ett möte på hösten där man pratar om vad som gäller inför jakten.

– Och vi sköter alla förhandlingar med myndigheterna för att göra det enkelt för jägarna. 

Efter jakten hålls ett samrådsmöte där man går igenom hur det gått och styrelsen lämnar förslag på hur man tänker sig nästa års jakt.

– Både markägare och jägare får möjlighet att framföra sina synpunkter.

Utöver detta håller man också årsmöte, men då är det enbart markägarna som representeras. 

– Hittills har besluten på årsmötet stämt överens med de beslut vi tagit på samrådsmötena. Vi kommer förvånansvärt bra överens. 

Ola vill också ta upp en något oväntad konsekvens av den minskade älgstammen:

”Titta på hela klövviltssamhället”

– Trafikolyckorna har minskat till mindre än en tredjedel under den här perioden!

Eric Carlson från Sveaskog är storskogsbrukets representant i ÄFO Kalmar Västra där Alsterbro-Kråksmåla ingår. 

– Trenden har varit positiv de senaste åren, säger han och nämner den minskade älgstammen och att markägarna föryngrat med mer tall i området: – Det är två parametrar som bidragit till att vi ser minskade betesskador på tall. 

Framöver ser han att man bör jobba vidare med frågorna.

– Eftersom dov- och kronhjort börjar etablera sig är det bra om vi kan komma i gång med tankar kring dem i våra diskussioner. Hela klövviltspopulationen påverkar ju hur mycket mat som finns så det är viktigt att titta mer på det totala klövviltssamhället.