Gynna dina miljövärden med naturvårdande skötsel

Har du områden på din fastighet som du har sparat för naturvårdens skull? Behöver de skötas för att behålla sina miljövärden? Södra hjälper dig att genomföra åtgärder för att gynna både växter och djur, kulturmiljöer och sociala värden.

Naturvårdande skötsel, NS, är aktuellt i de skogsområden där målsättningen är naturvård och där naturvärdena är skötselkrävande. Naturvårdsåtgärder kan även genomföras i andra delar av din skog, exempelvis runt enskilda naturvärdesträd eller i hänsynsytor som lämnats för naturvård inom produktionsbestånden.

För ett NS-bestånd är huvudmålet med skötseln att bevara och utveckla beståndets naturvärden, alla åtgärder ska syfta till detta. Om du har en grön skogsbruksplan finns beståndets värden, målet med området och lämpliga åtgärder beskrivna där. Hur du som skogsägare vill att beståndet ska utvecklas spelar också in.

Varför behövs naturvårdande skötsel?

Arter som behöver ljusa och öppna trädmiljöer kan ha svårt att överleva i såväl skötta virkesskogar (PG – Produktion med generell hänsyn) som i skuggiga naturvårdsskogar (NO – Naturvård orört), förklarar Therese Lindström som är ekolog på Södra.

– Ljusöppna trädmiljöer som i äldre tiders brukande av jord och skog var vanliga, hotas ofta av igenväxning. Naturvårdande skötsel i exempelvis trädbärande kulturmarker och gamla tallskogar är därför en viktig åtgärd för att gynna ett stort antal arter. Till exempel gynnas många växter, fjärilar och bin av ljus och värme, samt är beroende av olika former av hävd, såsom bete och slåtter.

– Mångfald skapar mångfald. Genom att öka variationen av miljöer, träd och buskar kan en större mängd arter hitta livsmiljöer. Särskilt viktigt är att öka mängden död ved, eftersom nästan hälften av de hotade skogsarterna har en koppling till död ved. (Läs mer om död ved här.) Att bevara och utveckla de biologiska värdena kan även gå hand i hand med rekreation och kulturmiljövärden, säger Therese Lindström.

Exempel på åtgärder i NS-bestånd

Vilka åtgärder som ska utföras beror på vilka värden som behöver gynnas, men detta är några av de vanligaste exemplen:

Spara och gynna alla naturvärdesträd
Hugg fritt kring grova gamla träd
Skapa mer död ved, genom att göra 10 högstubbar, lämna 10 grova toppar och veteranisera 5 träd per hektar
Lämna all befintlig död ved
Spara alla buskar och träd som blommar och ger bär eller frukt
Spara även annan undervegetation som utgör ett bra skydd för fåglar
Hugg luckor för att skapa öppna solbelysta gläntor
Lämna kvar eller kör bort ris, beroende på vilka naturvärden som ska prioriteras
Hugg fram kulturmiljöer och stigar
Undvik körskador

En viktig del av ett ansvarsfullt skogsbruk

Är du certifierad är det viktigt att vara aktiv i ditt skogsbruk och följa åtgärderna i den gröna skogsbruksplanen. Det gäller även att utföra de naturvårdande skötselåtgärder som föreslås. Dessutom visar genomförda NS-åtgärder att du som skogsägare värnar den biologiska mångfalden i skogen.

– Genom att inte bara frivilligt sätta av områden för naturvårdsändamål, utan även förvalta dem, skapas en acceptans för skogsbruk hos allmänheten. Tillsammans med miljöhänsynen i produktionsskogen utgör naturvårdsavsättningarna oerhört viktiga pusselbitar för en rik biologisk mångfald, säger Therese Lindström.

Mer information

Vill du läsa mer om naturvårdande skötsel hittar du mer information här på Södras webb:

Naturvårdande skötsel

Veteransisering

Veteranisering innebär att unga friska träd medvetet skadas för att skapa strukturer som normalt bildas i äldre träd. Trädet dör inte av skadan, men får karaktärer som om det vore äldre.

Metoden är tänkt att fungera som en ”livbåt” för hotade arter, genom möjligheten att på relativt kort tid skapa livsmiljöer i unga träd. I områden med få gamla träd och stort åldersglapp mellan träden kan veteranisering vara avgörande för överlevnaden av en mängd hotade arter.

Här syns nederdelen av stammen på ett äldre lövträd, där en hålighet med mulm har bildats. Mulm är det lösa material som bildas inuti ihåliga träd och där lever en speciell och artrik insektsfauna. Detta är ett exempel på livsmiljö som kan bildas när man vid NS-åtgärder veteraniserar träd. Foto: Therese Lindström

Ädelguldbagge (Gnorimus nobilis) lever som larv i mulmen som finns i håligheter i stammar och grövre grenar, framför allt hos ek. De fullbildade skalbaggarna flyger varma sommardagar och behöver blommande buskar, exempelvis hagtorn, fläder eller nyponros. Honorna behöver kunna äta pollen för att få energi till äggläggningen. Här syns en ädelguldbagge på älggräs. Foto Jonas Hedin.