Grunden för en lönsam gallring lägger du redan i ungskogen
En väl utförd gallring ger dig både direkta inkomster och ökar värdet på den skog som ska växa vidare. Om gallringen blir lönsam beror dock till stor del på hur du har skött plantering och röjning.
Vi har i en reportageserie här i Södrakontakt berättat om hur en gallring med Södra går till. Vi har besökt en medlem som tillsammans med sin skogsinspektor planerade inför åtgärden, följt entreprenören och maskinföraren i deras gallringsarbete, och beskrivit hur Södra följer upp och analyserar genomförda gallringar. I den här artikeln lyfter vi upp varför du behöver gallra och, framför allt, visar på vikten av att du sköter din ungskog för att gallringen ska bli lönsam.
Förstärka värden
Med gallringen kan du förstärka de värden i skogen som är betydelsefulla för dig. Gallring innebär att oönskade stammar i beståndet plockas bort så att de som står kvar får chans att utvecklas till värdefulla träd.
Det är dags att gallra när trädkronorna i din skog börjar växa in i varandra och den gröna delen av trädkronan understiger två tredjedelar av trädlängden för gran och halva trädlängden för tall och löv. Normalt innebär det att gallring sker första gången när träden är mellan 12 och 14 meter höga. Gallring på rätt sätt och i rätt tid skapar en livskraftig och värdefull skog där risken för stormskador minskar.
Lyckad föryngring
Grunden för en lönsam gallring lägger du redan i ungskogsskötseln, alltså långt innan det faktiskt är dags att utföra åtgärden. Allt börjar med en lyckad föryngring. Flera studier visar att en snabb etablering av plantorna påverkar beståndets utveckling under hela omloppstiden. Södra erbjuder förädlat plantmaterial som ger en ökad tillväxt, och med en väl genomförd markberedning har vi skapat förutsättningarna för framtidens gallring och slutavverkning. Behandling mot viltskador är ofta en lönsam åtgärd och speciellt om du planterat tall. Följ resultatet noga de första åren och komplettera med nya plantor om det behövs.
Röjning i rätt tid
Även när och hur du genomför röjningarna påverkar i stor utsträckning hur lönsamma dina gallringar sedan blir. Första röjningen bör du utföra när plantorna är 1-2 meter höga. Då röjer du så att du har drygt 2 000 stammar per hektar kvar. Röjer du själv kan du kontrollera att det blir rätt antal stammar genom att räkna hur många som finns i en cirkelprovyta.
I en stor andel av bestånden behöver du även röja en andra gång och då brukar lämplig tidpunkt vara när de planterade träden är 2-4 meter höga. Med dessa två röjningar har du skapat möjlighet för de kvarvarande träden att utvecklas väl med en bra diametertillväxt.
Gallring i rätt tid
Trädens diametertillväxt är starkt kopplad till antalet stammar per hektar. Däremot är höjdtillväxten inte så beroende av hur tätt träden står, om det inte är väldigt stor höjdskillnad mellan träden. Det som händer när du inte sköter röjningarna i tid är att träden blir ungefär lika höga som i en välröjd skog, men betydligt klenare. I ett välröjt bestånd kan höjden på träden vara styrande för tidpunkten för första gallringen medan du i oröjda eller dåligt röjda bestånd ofta lockas att skjuta på första gallringen på grund av att stammarna är klena och därmed dyra att gallra bort. Att göra första gallringen i rätt tid skapar möjlighet för en lyckad senare gallring utan stora risker för skador på grund av storm. Risken ökar nämligen markant med ökad trädhöjd.
En lämplig höjd för din första gallring är 12-14 meter. I det bestånd som skötts bra med två röjningar utförda i rätt tid, har du då betydligt färre men grövre träd än i det bestånd som inte har röjts i tid. För att risken för framtida skador på grund av storm och snö inte ska bli allt för stor behöver du dock gallra vid denna höjd även i det dåligt röjda beståndet, men det ekonomiska utfallet kommer att se annorlunda ut.
Kostnader och intäkter
Kostnaden för att utföra gallringen blir väldigt olika i de båda bestånden eftersom färre och grövre träd blir betydligt billigare att avverka för skördaren än många och klena träd. Grövre träd ger också i viss utsträckning sågbara sortiment, medan klena träd endast ger massavedssortiment, och därmed blir prisskillnaden stor.
Även vid andra gallringen, som du bör göra när träden är omkring 20-22 meter, kommer skillnaden mellan skött och oskött bestånd att bestå. Avverkningskostnaderna blir lägre i det bestånd som röjts och förstagallrats på rätt sätt och i rätt tid, och andelen sågbar volym ökar.
Det finns flera studier som på ett tydligt sätt visar vilken påverkan stamantalet i ungskogen har för diametern i beståndet när det är dags att gallra. Exemplet i diagrammen ovan visar att om du har 4 800 stammar efter röjning är diametern cirka 9 cm i brösthöjd när det är dags att gallra. Om vi däremot hade röjt till 2 000 stammar hade diametern vid första gallringen varit 14 cm i brösthöjd. Skillnaden i gallringskostnad är nästan 40 procent. Ekonomiskt hade det välskötta beståndet gett ett betydande netto till skogsägaren medan det täta beståndet knappast gett något netto alls. Därför är budskapet att välskötta ungskogar ger värdefulla gallringar.
Läs mer om gallring med Södra och tidigare publicerade artiklar om gallring här på webben:
Mer information om hur du gör om röjningens betydelse för gallring och hur du ska gallra själv hittar du på www.skogskunskap.se.
Visa fler nyheter med samma ämne
Ämnen: