Enkelt att åtgärda skogsbilvägen i Långasjö

Han minns hur en stor post skog såldes i slutet av 1960-talet och hur de stora skördarna körde sönder vägen.

– Jag var nio år då, och när jag gick i spåren såg jag inte över vägkanten.

På 1970-talet lade Tommys pappa ner mycket arbete för att rusta upp den 900 meter långa vägsträckan. Men för ett år sedan körde en lastbil sönder en fälg efter kontakt med en av vägens vassa stenar. Det var hög tid att göra något. 

– Jag tog ner grenar och kvistade upp utmed vägen, det är sånt man alltid behöver göra, konstaterar Tommy. 

För att få hjälp med det resterande åtgärdsbehovet kontaktade han sin Södrainspektor som i sin tur lade ut arbetet på en av verksamhetsområdets avtalade vägentreprenörer, Tjurkhults skogstjänst som drivs av Mikael Lönnqvist.

Skrapa vägen vår och höst

Upprustningen av vägen utfördes av Mikael och hans kollegor som gjort totalt 40 borrhåll och flyttat ett tjugotal stora stenbumlingar.

– Vissa kunde vi flytta, andra fick vi spränga, berättar han. 

Idag har vägen försetts inte bara med makadam och bärlager. Eftersom Lindehult ligger så nära samhället är det många som går, cyklar och rider längs vägen. Därför valde Tommy att också lägga på ett lager 0,16-grus.

– Det gör en enorm skillnad, konstaterar han och berättar att han faktiskt använder åkgräsklipparen för att hålla nere växtligheten på mittremsan och använder trimmern vartannat år för att hålla undan. 

Mikael konstaterar att underhållet av skogsbilvägarna ofta är eftersatt.

– En väg behöver skrapas både vår och höst, annars växer de igen. Det är tråkigt att se när inget gjorts på vägar som rustats upp för flera hundra tusen, så vi måste komma och buskröja.  

Gamla vägar är ofta kurviga

I slutet av vägen, vid vändplanen, har Tommy ett litet torp intill platsen där hans pappa växte upp. 

– Vi byggde det av överblivet material hemifrån, säger han stolt. 

Det tog Mikael och hans medarbetare fem-sex dagar att färdigställa vägen som leder fram till torpet. 

– Arbetet växte lite under tiden, säger han och konstaterar att de gamla vägarna ofta svänger kring stora stenbumlingar eller sankmarker. 

Det gör arbetet mer omfattande än om man bara ska dra en rak väg. 

– Därför kan det bli några turer med sprängningar och grustransporter. 

Mikael Lönnqvist har jobbat med och för Södra ända sedan stormen 1999, i egen regi sedan 2007. Idag har han knapp tio personer som bland annat jobbar med gallring och olika vägåtgärder i Långasjö utanför Emmaboda, med omnejd. 

– Jag gör nog 150-200 vägobjekt per år, slår man ut det blir det nästan ett om dagen, säger han och är snabb med att konstatera att objekten varierar från dikesgrävning och byte av enstaka vägtrummor till mer omfattande upprustning av skogsbilvägar.

Vägspecialisten stöttar

Med ute på Flemmings väg är också Peter Fälth, skogsinspektor och Södras vägspecialist i Långasjö med omnejd. 

– Alla vi inspektorer jobbar med vägarna, att kolla vägen är ofta det första vi gör när vi kommer till en fastighet. Några av oss har också fått mer utbildning för att kunna ställa upp för kollegor som stöter på mer komplexa vägfrågor. 

Peter nämner tillstånd och certifieringar som PEFC och FSC® som är viktiga att ha koll på när en väg ska rustas upp. Sankmarker och arbete i närheten av vatten kräver också specialkunskaper.

– Sen stöttar jag mina kollegor och markägarna vid samråd med Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen och hjälper till med tillståndsansökningar till Trafikverket. Jag håller mig också uppdaterad och förmedlar ny information till mina kollegor.

Fristående företag klassar

Det är det fristående Biometria som fått i uppdrag av de åtta största skogsföretagen i Götaland att genomföra både inventering och omklassning av vägarna. 

– Sen tar vi inspektorer dialogen om eventuella åtgärdsbehov med markägaren. I nio fall av tio väljer markägaren att fixa till vägen. Det är tryggt att en utomstående gör klassningen, då har vi ett objektivt faktaunderlag. Det ska vara lika för alla, konstaterar Peter.

När vägentreprenören (eller markägaren själv) genomfört en upprustning anmäler hen det till Biometria, som då genomför en omklassning. 

– Då vet de vilka punkter de ska titta på. 

Peter konstaterar att arbetet är både viktigt och nödvändigt.

– I dag är lastbilar och släp både tyngre och större än de var när flera av vägarna byggdes, så det är behövligt att skogsbilsvägnätet uppdateras. 

Att vägarna håller god standard är viktigt ur flera perspektiv, inte minst ur säkerhets- och arbetsmiljösynpunkt, men också ur rekreationsperspektivet. Tommy Flemmingsson är väldigt nöjd med hur Flemmings väg har blivit.

– Nu har vi ju användning för vägen och man kan cykla på den utan att skumpa för mycket.