Ny metod för viltbetesinventering

Metoden har utvecklats som ett resultat av en motion från Alvesta skogsbruksområde. Vid Södras föreningsstämma 2020 beslutades att ”Södra ska verka för att ta fram ett arbetssätt som möjliggör bedömning av betestryck på fastighetsnivå”. Syftet skulle i första hand vara att genom ökad kunskap om betestrycket stärka markägaren i viltförvaltningsrelaterade forum, exempelvis inom sitt älgskötselområde. 

– Vi har nu tagit fram en metod och ett fältstöd för inventering av viltbete på fastighetsnivå. Den nya metoden kallas för FABIN, fastighetsvis betestrycksinventering, och kompletterar på ett mycket mer lokalt plan den årliga älgbetesinventeringen, ÄBIN, säger Johan Frisk, ansvarig för viltförvaltning på Södra. 

Under våren har Södra låtit medlemmar testa FABIN, som lämpar sig bäst att genomföra under april-maj. 

Utveckling och förbättring

Enligt Johan Frisk kommer erfarenheterna från de inventeringar som görs i år ligga till grund för ytterligare utveckling och förbättring av metoden till nästa säsong. 

– Vi ser årets inventeringar som en typ av pilotstudie eller skarpt test som ska utvärderas, säger Johan Frisk.

– Första versionen är helt inriktad på unga bestånd med medelhöjd mellan 0,3-3 meter och skador från senaste vintern (oktober-mars). Utöver stamskador på tall och gran noteras även sidoskottsbetning samt förekomst och skada på närmaste björk och rönn, asp, sälg eller ek. Dessutom undersöks om det finns älgspillning på ytan eller inte. Målet har varit att ta fram en enkel metod som dels går snabbt att genomföra och dels kan utföras utan särskild utbildning i betesskadeinventering. Uppföljande kontakter med en del av de som testat metoden kommer att tas för att göra en första utvärdering.

Enkel rapport

Slutresultatet av inventeringen sammanställs i en enkel rapport som i tabellform och med grafer visar antal inventerade bestånd och provytor, andel plantor med stamskada och sidoskottsbete fördelat på tall och gran, skador på björk och RASE samt förekomst av älgspillning. 

– I första hand är förhoppningen är att skogsägaren via inventeringsarbetet och rapporten får en tydligare bild av betestrycket på fastigheten och därmed känner sig mer trygg i sina tankar och beslut kring skötselåtgärder och viltförvaltningsfrågor, säger Johan Frisk.

– Vi ser detta som en flerstegsraket, där vi nu tagit första steget. Vissa delar kan behöva utvecklas, kompletteras eller tas bort beroende på behov och syfte med resultatet. 

– För att få en mer komplett bild av betestrycket skulle man även kunna inkludera äldre skador än senaste vintern, äldre bestånd för att fånga eventuella barkgnag i gallringsskog och metoden kanske även behöver kompletteras med någon tidsmässig anpassning för att bättre fånga försommarbete. Även rapporten kan behöva utvecklas med fler komponenter, exempelvis möjlighet till beståndsvisa resultat inklusive något foto som man tar under arbetet.

– I en framtida förlängning kan vi se möjligheter att sammanställa resultat från flera fastigheter, exempelvis på älgskötselområdesnivå, till en sammanslagen rapport som kan användas vid ÄSO-samråd och andra möten. Man kan även tänka sig att en mer utvecklad inventering och rapport skulle kunna utgöra ett underlag i eventuella skyddsjaktsärenden, avslutar Johan Frisk.