Angelägna frågor diskuterades på stämmans skogsexkursion
Dagen efter stämman genomfördes en skogsexkursion för stämmodeltagarna. Platsen för exkursionen var Södras egna skogar i Toftaholm utanför Ljungby i Småland. Deltagarna fick ta del av föreläsningar om arthantering och certifiering, hyggesfria sköteselmetoder, Kraftsamling Tall och skogens klimatnytta. Det blev en mycket uppskattad dag där många lärde nytt och där olika tankar och idéer diskuterades för att föra utvecklingen framåt.
Arthantering och certifiering
Klara Joelsson, ekolog, och Maria Lennartsson, skötsel- och miljöledare, berättade om betydelsen av den biologiska mångfalden. Att lämna sälg ger stora värden för den biologiska mångfalden. Många olika arter av lavar, svampar, mossor och insekter bor på och i sälg. Även död ved är viktigt för många skogsarter.
Cirka 40 procent av alla rödlistade arter är knutna till död ved och genom att spara både stående och liggande död ved bidrar skogsbruket till att stärka mångfalden. Död ved är också viktigt för skogshälsan. Granbarkborrens fiender bor i död ved och hjälper till att hålla granbarkborren på låga nivåer och kan höja tröskeln för att det ska bli ett granbarkborreutbrott. Genom att ha koll på vilka arter som observerats på en fastighet, kan den generella hänsynen anpassas till deras krav.
Till hjälp har Södra tagit fram ett artskikt som nu finns tillgängligt i appen Min skogsgård. Där visas fridlysta arter, rödlistade arter och skogliga signalarter – samma artfynd som Skogsstyrelsen ser vid granskning av anmälningar. Det är klokt att jobba proaktivt och ha koll på arterna innan en anmälan skickas in. På så sätt visar vi att vi skogsbruket arbetar aktivt med både produktion och mångfaldsfrågor. (Läs mer om artskiktet i appen på sidan 10.)
Magnus Stamblock, certifieringssamordnare, och Tomas Rahm, skoglig specialist certifiering och hållbarhet, genomförde en tipspromenad med frågor kring certifieringen. Deltagarna var mycket insatta och rätt svar levererades på löpande band samtidigt som det blev intressanta diskussioner.
Viktigt kunna erbjuda certifierade produkter
Andreas Jonasson, marknadschef Södra Wood, och Henrik Wettergren, försäljningsdirektör Södra Cell, berättade om vikten av att kunna erbjuda certifierade produkter till våra kunder. Efterfrågan ökar och det är viktigt att medlemmarna fortsätter att vara certifierade. 65 procent av Södras försäljning säljs som certifierat. Med hjälp av certifieringen kan vi sälja till lönsamma produkter och finnas i de segment vi vill. Annars tappar vi marknadsmöjligheter.
Efterfrågan är stor på både FSC® och PEFC. Södra Cells kunder kräver i större utsträckning FSC®, eftersom produkterna ofta säljs till slutkonsument där miljömärkning finns. Det finns dock mindre utbud av FSC®. Certifieringen är viktig för att tydliggöra hållbarheten för slutprodukten.
Vad tänker du efter stationen?
Annelill Davidsson, Markaryds skogsbruksområde
– Jag tyckte informationen kring arthanteringen var mycket spännande. Vi fick ämnet presenterat för oss på ett trevligt sätt av kunnig personal. Jag fascineras av den döda vedens betydelse och även om jag vet att den är viktig har jag idag ännu större förståelse för varför det ska göras. Jag känner att jag fick handfasta tips som bidrar till mångfalden. Vikten av certifiering blev också mycket tydlig.
Hyggesfria skötselmetoder
På denna station fick deltagarna först se en skog enligt trakthyggesbruk och sedan en skog enligt hyggesfri skötselmodell. Guider var Anders Ekstrand, skogsskötselexpert, Magnus Petersson, chef skötsel- och entreprenörsutveckling, och Aron Olbers, affärsutvecklare. Till sin hjälp hade de Sven Bertilsson, medlem i Kinds skogsbruksområde som ställt om till hyggesfritt.
Gynnar biologisk mångfald
– Jag fick en tydlig knuff från mina barn om att ställa om till hyggesfritt och det stämde även väl med mina värderingar. Det är ägarens ansvar vad den vill göra med sin skog. Det här är ett sätt att sköta skogen som jag tror på. Det finns många sätt och det är det fina med föreningen Södra, där vi är 52 000 individer som sköter skogen efter eget huvud. Jag anser att jag gynnar biologisk mångfald för att skogen blir mer varierad. Ekonomin är ett svårt kapitel att uttala sig om. Jag kanske får 10 procent lägre utfall, säger Sven.
De båda skötselmetoderna diskuterades utifrån skötsel, ekonomi, biologisk mångfald och avverkningskostnad. Sammanfattningsvis har vi i nuläget för lite kunskap om hur hyggesfritt påverkar tillväxten och vad det innebär för ekonomin. Samtidigt är det inte ett frikort när det gäller biologisk mångfald. Det är samma krav på naturvårdsträd och död ved. Med hyggesfritt får träd bli äldre. Om de blir 60-70 år i trakthyggesbruk, så finns det träd som är 120-130 år i det hyggesfria, vilket kanske är en fördel för vissa arter.
Södra kommer att bygga upp mer kunskap och utbilda i hyggesfritt på verksamhetsområdena och mäta intresset. Under 2023 är målet att kunna erbjuda tjänsten hyggesfritt mer systematiskt.
Vad tänker du efter stationen?
Tobias Nilsson, Vimmerby skogsbruksområde
– Jag är till viss del intresserad av hyggesfritt och skulle kunna tänka mig det på en viss del av fastigheten. Därför var det mycket intressant att få se en hyggesfri skog och jag var speciellt intresserad av att se vilka träd de sparar och vilka träd de stämplat för att ta bort. Det är bra att Södra möter efterfrågan och lär sig mer i ämnet. Det är i sin linda och vi har lite erfarenhet, så vi måste har respekt för att det tar tid med omloppstider på 50-70 år. Alla får inte springa på en idé samtidigt, utan vi måste ha kunskap och veta vad vi gör.
Kraftsamling Tall
Deltagarna guidades genom en tallungskog av Johan Frisk, ansvarig för viltförvaltning inom Södra, Per-Arne Karlström och Stefan Persson, regionala viltsamordnare, samt Carl-Johan Olsson, ansvarig för föreningsutveckling och Mikaela Johnsson, markägare och nyinvald i Södras föreningsstyrelse. Det gick inte att undvika att se de förödande konsekvenserna av många års viltbetning.
Det aktuella målet är att det maximalt får vara 5 procent årliga viltskador på unga tallar. Idag ligger det på 14 procent. Guiderna visade hur det totala betestrycket ökat med att placera ut skyltar med olika klövvilt i en låda med viltfoder. Det blev nämligen mycket trångt i lådan. 2006 sköts det i Götaland i snitt ungefär 16 klövvilt per 1 000 hektar, 2012 28 klövvilt och 2020 37 klövvilt. Om trenden fortsätter räcker inte fodret till. Den viktigaste foderresursen, ungskog, har minskat med cirka 60 000 ha i Götaland sedan 2015. Sannolikt har konkurrensen om fodret betydelse för att kalvslaktvikterna har gått neråt med 1 kilo om året de senaste tio åren.
För att tydligt illustrera vad 14 procents årliga betesskador innebär visades en virkestrave som motsvarar den årliga effekten av acceptabel skadenivå, det vill säga fem procent årliga skador, på en 100 hektar stor fastighet. Effekten av de resterande nio procenten som inte heller kommer till industrin idag åkte effektfullt i väg på en fullastad lastbil med släp.
Är målet rätt?
På stationen diskuterades också om målet på fem procent årliga viltskador är rätt och vilken investeringskostnad som är rimlig för att få upp tall. Skogsägarnas ökade investeringar i tallföryngringar riskeras av det höga betestrycket, vilket oroar många medlemmar. Här krävs samarbete på alla nivåer, alltifrån enskilda markägare och jägare till regionala och nationella myndigheter.
Vad tänker du efter stationen?
Ellinor Fredriksson, Ydre skogsbruksområde
– Den bild som sitter i mitt huvud efter den här stationen är när lastbilen åkte iväg med det som aldrig kommer till produktionen utan som slutar som betesskador. Det var mycket minnesvärt och sätter fingret på hur viktig frågan är. Vi måste komma till en balans, vi bjuder på fem procent och det tycker jag räcker. Det kan inte vara roligt att skjuta djur som bara blir magrare, vilket är en konsekvens om vi fortsätter som idag. Vi måste jobba aktivt med de lokala älgskötselförvaltningarna och visa upp betesskadad mark. Det gäller också att lära sig se viltskadorna, för hemma hos mig är de inte lika uppenbara som i planteringen här idag.
Skogens klimatnytta
Skogen och skogsbruket har diskuterats brett i olika medier det senaste året och i fokus har skogens klimatnytta varit. Vid stationen diskuterade Jessica Nordin, miljöchef Södra Skog, Göran Örlander, senior rådgivare och Johan Bergh, professor i skogsskötsel vid Linnéuniversitetet, olika frågor som klimatpolitik, kolbalanser och kolkrediter med deltagarna.
En återkommande fråga i skogsdebatten har varit om hyggen bidrar till ökade avgångar av koldioxid eller inte. Vid Toftaholm har Sveriges Lantbruksuniversitet och Linnéuniversitetet genomfört en forskningsstudie om avgång och upptag av koldioxid på ett hygge med finansiering från Södras forskningsstiftelse. Försöken inleddes strax efter stormen Gudrun 2005.
Hygget blir snabbt en kolsänka igen
Skogsmark avger hela tiden koldioxid oberoende av ålder på skogen. Efter en avverkning tas en stor del av biomassan bort vilket gör att fotosyntesen minskar och därmed kolupptaget medan kolavgång är relativt konstant. Försöken i Toftaholm visar däremot att redan efter 8-13 år, det vill säga vid 2-4 meters höjd, blir hygget återigen en kolsänka, det vill säga tar upp mer koldioxid än det avger. Några år efter det är kolskulden helt återbetald, det vill säga ungskogen har tagit upp lika mycket koldioxid som avgetts under hela hyggesfasen.
Medlemmarna i Södra bidrar med en stor kolsänka och det börjar utvecklas affärsmodeller för skoglig klimatkompensation där företag som vill kompensera för fossila utsläpp köper kolkrediter. Vid stationen diskuterades även detta och möjligheter och utmaningar med klimatkompensation för familjeskogsbruket.
Vad tänker du efter stationen?
Ingvar Pålsson, Skånes skogsbruksområde
– Det är bra att vi får mer information om ämnet eftersom det debatteras kraftigt idag. Efter exkursionen känner jag mig tryggare i det vi gör. Testen här på Toftaholm talar sitt tydliga språk och balans är uppnådd redan vid 2-4 meters höjd. Det tar givetvis olika lång tid beroende på bonitet. Kolkrediter är något som det behöver göras en omfattande utvärdering om. Däremot är jag mycket positiv till den premie för naturvård som Södra infört, vilket visar att vi ligger i tiden.
Visa fler nyheter med samma ämne
Ämnen:
