Södra ökar kunskapen om hyggesfria metoder

Trakthyggesbruk är det skogsskötselsystem som Södra generellt rekommenderar i produktionsskog. Det innebär att man sköter skogen genom plantering, röjning, gallring och föryngringsavverkning i ett cykliskt förlopp. Vid trakthyggesbruk har skogen i ett bestånd ungefär samma ålder.

Liten erfarenhet

Utanför Sverige finns det mer erfarenhet och kunskap om andra skogsskötselsystem än trakthyggesbruk, men det har inte gjorts så många vetenskapliga undersökningar på detta i södra Sverige, berättar Magnus Petersson, chef för skötsel- och entreprenörsutveckling i Södra.

– De flesta av de försök med exempelvis hyggesfria metoder som gjorts i södra Sverige är små, för få och inte alltid vetenskapligt utformade. Därför har vi inte byggt upp så mycket kunskap om dessa metoder som vi gjort när det gäller trakthyggesbruk, där vi under lång tid har utvecklat kunskap genom omfattande forskning och mycket praktisk erfarenhet, säger han.

Södra vill nu möta behovet hos de skogsägare som efterfrågar rådgivning om andra skogsskötselmetoder än trakthyggesbruk. Lämpliga bestånd är ovanliga i produktionsskogen men vanligare när målsättningen är att gynna naturvärden eller sociala värden. De bestånd som lämpar sig för hyggesfria metoder behöver bestå av flerskiktad och olikåldrig skog, såvida det inte handlar om att överhålla en skärmställning. Att ställa om skog som har liten skiktning är svårt, tar lång tid och är förenat med risker för skador. 

Kunskap byggs upp

För några år sedan tog Södra beslut om att internt bygga upp kunskapen kring andra skogsskötselsystem än trakthyggesbruk för att kunna bistå medlemmarna med bra rådgivning.

– Det har handlat om att utbilda oss själva i samarbete med forskare, men även i kontakt med skogsägare som skaffat sig stor erfarenhet genom att själva arbeta med olika hyggesfria metoder, säger Magnus Petersson.

Sedan många år tillbaka medverkar Södra i SLU:s samverkansprojekt ”Partnerskap Alnarp”. Tillsammans med Sveaskog, Skogsstyrelsen och Skogssällskapet genomförs nu en studie för att skaffa mer kunskap om hur olika hyggesfria metoder fungerar i Götaland. Södras del av projektet ligger på den egna fastigheten i Fågelfors i Högsby kommun. 

Försöksområdet består av en blandskog av gran, tall och löv som är skiktad med avseende på höjd, diameter och ålder. 

– Denna typ av bestånd är ovanliga men nu har vi ett lämpligt område med tillräcklig storlek. I ett mer homogent bestånd hade det här försöket inte varit möjligt att lägga ut, eftersom metoderna vi vill testa kräver heterogena bestånd med en stor spridning i höjd, ålder och diameter. Vi ville helst också att försökslokalen skulle vara belägen nära en tätort för att ha möjlighet att undersöka allmänhetens syn på olika brukningsformer, berättar Magnus Petersson.

Försök nu utlagt

Projektplanen för försöket har tagits fram av Ulf Johansson och Urban Nilsson med flera på SLU i samarbete med skogsföretagen. I försöket i Fågelfors, som lades ut av SLU under sommaren 2021, ska tre olika hyggesfria skogsskötselmetoder studeras: överhållen skärm i tallskog, måldiameterhuggning och luckhuggning (läs mer i rutan nedan).

Trakthyggesbruk ingår inte direkt i studien, men angränsande områden samt redan välkänd kunskap kommer att användas som jämförelse med de hyggesfria metoderna.

Avverkning och uppföljning

Under vintern 2021/2022 kommer avverkning ske enligt de tre olika skogsskötselmetoderna. Projektet kommer sedan att innehålla mätning av produktion och inväxning av nya plantor. Dessutom kommer kostnaderna för avverkning och olika skogsvårdsåtgärder att följas upp, liksom eventuella skador som uppstår i samband med de olika åtgärderna. Genom försöket i Fågelfors kommer det att bli möjligt att med exkursioner visa hur de olika metoderna tar sig ut i praktiken.

Parallellt med SLU:s försök med hyggesfria metoder ska Södra lägga ut ett eget försök i ett område med högre naturvärden, framför allt kopplat till gamla grova träd. Även här blir det någon form av hyggesfritt brukande, med målet att anpassa åtgärden så att produktionsvärden, naturvärden och sociala värden bevaras. Området får målklassen K – kombinerade mål – och uttagen kommer att variera. 

Resultat på kort och lång sikt

När kommer vi då att ha fått mer kunskap om hyggesfria skötselmetoder?

– Vissa försöksresultat kommer vi att kunna se direkt, exempelvis kostnaden för avverkningar för de olika metoderna och hur skogen ser ut och upplevs efter respektive åtgärd. Andra resultat blir synliga först på längre sikt, såsom föryngring och tillväxt. Vissa åtgärder kommer dessutom att behöva följas upp, utredas och analyseras. Därför är det så viktigt att SLU har ansvaret för den vetenskapliga uppföljningen, säger Magnus Petersson. 

– Det här försöket kommer att ge oss mer kunskap om olika skogsskötselsystem och hur de fungerar i södra Sverige, som vi kan använda i rådgivning till skogsägarna. Men vi får ha tålamod för det tar lång tid och fler studier i olika förhållanden krävs, säger Magnus Petersson.