Ökat elbehov ger drag i biobränslemarknaden
Dyra fossila bränslen och historiskt låg elproduktion är några av orsakerna till de rekordhöga elpriser vi nu ser. Det gynnar bland annat försäljningen av biobränslen till kraftvärmeverk som tillverkar el.
När industrierna nu startar upp igen efter coronapandemin, och ekonomin därmed börjar komma igång, har elpriserna skjutit i höjden. Samtidigt som efterfrågan på naturgas och kol i världen är hög begränsas utbudet, bland annat genom rekorddyra utsläppsrätter. Och dyra fossila bränslen, som driver vissa kraftverk i Europa, skruvar upp elpriserna. Detta påverkar oss i Sverige eftersom när den el som produceras lokalt i Norden inte räcker till importerar vi el från andra europeiska länder, till det elpris som gäller där. I södra Sverige, där det behövs mer el än vad som produceras, är detta inte ovanligt eftersom det inte finns tillräcklig kapacitet att överföra det överskott på el som produceras i norra Sverige.
Den torra sommaren i Sverige ledde till historiskt låga nivåer i vattenmagasinen samtidigt som underhållsstoppen i våra kärnkraftsreaktorer blev längre än vad som var planerat. Produktionen av el har därmed legat på historiskt låga nivåer med högre elpriser som följd.
Biobränsle till elproduktion
Den rådande situationen på elmarknaden har lett till att kraftvärmeverk som kan tillverka el har fått ett ökat behov av biobränsle. Enligt Håkan Edh, biobränslechef i Södra, har deras bränsleförbrukning ökat med mellan 10 och 15 procent beroende på tekniska lösningar på panna och/eller turbin. Något som gynnar Södras försäljning.
– Ett normalår levererar vi biobränsle till våra biobränslekunder motsvarande cirka 4 500 GWh. Nu under hösten har vi redan en spotförsäljning på cirka 100 GWh. Det var många år sedan vi överhuvudtaget sålde på spotmarknaden, säger han.
Tack vare det gynnsamma marknadsläget som varit för sågade trävaror har det funnits mer biprodukter från sågverken än vanligt ute på marknaden.
– Tidigare såg vi en lageruppbyggnad av dessa biprodukter, men den har nu avtagit i takt med ökade leveranser till kraftvärmeverken. Även produktionen av pellets ökar efter en längre tids produktionsbegränsningar. Avvecklingen av pelletslagren i Europa har gått fort, och fortsätter denna trend kommer vi snart se ett underskott på biprodukter. Vi ser även en liten ökning av leveranserna av skogsflis. När det gäller biprodukter och bränsleved märker vi av ett ökat intresse både på den inhemska marknaden och på exportmarknaden, säger Håkan Edh.
– Nu hoppas vi på en lång och kall vinter – det behövs efter flera år av varma vintrar. 2020 var det varmaste året sedan temperaturmätningarna startade i Sverige, vilket ledde till stigande lager av biobränsle, konstaterar Håkan Edh.
Visa fler nyheter med samma ämne
Ämnen:
