Flera rapporter om tillväxtstörningar på tallplantor, särskilt i östra Småland, har kommit under de senaste åren. Störningarna yttrar sig främst i onormal skottbildning med avsaknad av ett tydligt toppskott, men även som störningar i form av onormalt många knoppar i toppskottets knoppsamling och ökad förekomst av proleptiska skott, det vill säga extra skott under tillväxtsäsongen. 

Skogforsk har gjort en rad inventeringar och fältförsök för att undersöka omfattningen och försöka ta reda på orsaken till problemen. 

I en hårt drabbad plantering i Bäckebo genomfördes under 2019 och 2020 ett försök där några faktorers inverkan på skottbildningen undersöktes. Behandling med en fungicid mot skadesvamp och ett gödselmedel med extra bor visade sig inte påverka förekomsten av dubbla eller flera toppskott. Försöket visade också att plantans höjd året före inte spelade någon roll för hur tillväxtstörningen utvecklades. 

– Däremot visade försöket att förekomsten av proleptiska skott ökar risken för att plantan inte utvecklar tydliga toppskott året efter, säger Karl-Anders Högberg. 

Andelen plantor med dubbla eller flera toppskott i Bäckebo minskade något under 2019, en minskning som dock inte fortsatte under 2020, varför problemet där är fortsatt stort.

Under 2020 har Skogforsk genomfört olika typer av undersökningar kopplade till problemen med tillväxtstörningar på tall. Bland annat har insekticidbehandlade plantor i två föryngringar från 2019 följts upp. Här tenderade de behandlade plantorna att i mindre utsträckning drabbas av störningar, men resultatet är inte statistiskt säkert. 

Naturliga föryngringar drabbas också

Efter inventeringar av Sveaskog har Skogforsk jämfört planterade och naturligt föryngrade plantor under skärm. Resultatet visar att 24 procent av de planterade plantorna hade dubbla eller flera toppskott, medan motsvarande andel för de självföryngrade plantorna var 19 procent. 

– Resultatet visade alltså att även naturligt föryngrade tallplantor drabbas av tillväxtstörningar, konstaterar Karl-Anders Högberg. Det visade också att förädlade och oförädlade plantor fick jämförbara störningar.

Två nya demonstrationsförsök för att avgöra om det är någon skillnad i tillväxtstörningar mellan förädlat respektive oförädlat plantmaterial har anlagts - ett på Södras mark i Storebro och ett på Sveaskogs mark i Ankarsrum. 

– Tyvärr fick plantorna i dessa båda försök mycket omfattande skador under perioden höst till tidig vår, sannolikt orsakade av både insektsangrepp, gnag från sork och betskador av hare eller möjligen tjäder, och därför har skottbildningen inte kunnat bedömas, säger Karl-Anders Högberg.

Försök med olika markbehandlingar har analyserats av Skogforsk. Djupomrörning, där humuslagret rördes ner till ett djup på cirka 60 cm, jämfördes med en behandling där hela humustäcket skrapades bort på en stor yta före plantering samt med ingen behandling alls. Resultatet visar att plantor som sattes där humustäcket hade skrapats bort hade signifikant mindre tillväxtstörningar i form av dubbla eller flera toppar. 

– Vad detta beror på vet vi inte, men det går självklart att spekulera kring orsakerna, säger Karl-Anders Högberg. 

– Eftersom humuslagret innehåller en stor del av det för plantan tillgängliga kvävet, kan minskad kvävetillgång för plantorna ha spelat in. En annan orsak skulle kunna vara att insekter av olika slag inte gillar att humustäcket är borta på en större yta och därmed inte angriper plantorna i samma utsträckning som vid en normal markberedning.

Kombination av faktorer

Det är alltså fortfarande inte klarlagt vad som orsakar de ibland ganska omfattande tillväxtstörningarna på unga tallar i Götaland. Insektsskador, kvävets roll och klimatpåverkan är faktorer som behöver studeras närmare, menar Karl-Anders Högberg. 

– Många vill hävda att viltet är orsaken. Visserligen ger de upphov till en del skador genom sin betning, men det kan inte förklara alla störningar. Man får nog vara öppen för att flera olika orsaker, kanske i kombination, ligger bakom störningarna, säger Karl-Anders Högberg.

Jakten på orsakerna till tillväxtstörningarna på tallplantor i Götaland går nu vidare genom projekt där bland annat tallplantor från vitt skilda ursprung studeras. Projekt där kvävefaktorn och vinterklimatets betydelse är i fokus planeras också.

En rapport om läget med tillväxtstörningarna på tallplantor sammanställs nu och kommer inom kort att finnas tillgänglig för nedladdning på Skogforsks hemsida www.skogforsk.se