Tanken med utredningen var att främja en växande skogsnäring och en hållbar skoglig tillväxt med god säkerställd tillgång till nationell biomassa från den svenska skogen. Det har inte beaktats menar Södra. 

– Tyvärr är det få och svaga förslag som stärker äganderätten och som leder till en växande bioekonomi. I stället har tyngdpunkten lagts på att undanta allt större arealer från brukande, säger Lena Ek.

Osäkerhet missgynnar utveckling

Södra anser att skogsägaren har en särställning i fråga om hur skogen ska användas och skötas. Utredningen ger snarare uttryck för att skogen är en gemensam resurs som ska förvaltas i dialog mellan alla berörda aktörer och intressegrupper. 

– I utredningen saknas skrivningar om det fundament äganderätten utgör i ett demokratiskt samhälle. Tryggt och spritt enskilt ägande är en viktig faktor för ett lands välstånd och en förutsättning för all näringsverksamhet. För att de 330 000 enskilda som äger hälften av den svenska skogen, tusentals entreprenörer och ett stort antal företag, ska fortsätta investera i skötsel för både produktion och naturvård är det helt avgörande att det inte finns alltför mycket osäkerhet om huruvida man kommer få fortsätta bruka skogen, säger Lena Ek.

Förslag som bör tas tillvara

Det finns däremot även förslag i utredningen som Södra anser bör tillvaratas delvis eller i sin helhet. Utredningen föreslår bland annat ett nationellt mål för hållbar tillväxt. 

– Södras har som eget hållbarhetsmål att tillväxten på medlemmarnas fastigheter ska öka med 20 procent fram till 2050. Men precis som inom Södra bör ett nationellt tillväxtmål bygga på frivillighet för enskilda skogsägare. Åtgärder för ökad tillväxt måste utgå från incitament och undanröjande av hinder för tillväxt, säger Lena Ek.

Utredningen föreslår även ett politiskt ställningstagande avseende Sveriges uttolkning av våra internationella åtaganden för biologisk mångfald vilket Södra också ställer sig bakom. 

– Utredningen pekar på de långtgående insatser som krävs om Sverige ska nå målen om biologisk mångfald som myndigheterna har uttolkat det idag. Men vi har också andra viktiga samhällsmål som måste beaktas i helheten, inte minst målet om fossilfrihet. Både utredningen och flertalet remissinstanser konstaterar att det nu behövs att våra politiker sätter ned foten och gör sådana avvägningar för att åtgärda målkonflikter som idag föreligger, säger Malin Pettersson, ansvarig för samhällskontakter på Södra. 

Frivilligt formellt skydd

Utredningen lämnar även förslag om att frivilligt formellt skydd ska vara det huvudsakliga arbetssättet vid skydd av skog och ser det som ett sätt att minska konflikterna i skogen vilket är en bedömning som Södra delar. Det skulle innebära att markägaren föreslår ett område för skydd och skyddet endast genomförs om markägaren och Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen är överens. Samtidigt pekar utredningen ut 600 000-700 000 hektar skogsmark som ska vara undantagen denna princip om frivillighet, företrädesvis de fjällnära skogarna, men även ett flertal andra skogstyper som kalkbarrskogar, sandbarrskogar och ädellövskogar föreslås även fortsättningsvis kunna skyddas med tvång.

– Det här är ett förslag med stor potential. Om skogsägare kan känna sig trygga med att inte förlora brukanderätten mot sin vilja så kommer sannolikt motivationen till att såväl bevara som att utveckla naturvärden på sin fastighet att öka och naturvärden skulle ses som en tillgång istället för en risk. Däremot blir förslaget tämligen uddlöst när utredningen pekat ut så pass omfattande arealer som ska vara undantagen denna frivillighet, säger Jessica Nordin, miljöchef på Södra Skog. 

Skydds- och ersättningsformer

Det ingick även i utredningens uppdrag att ta fram förslag på nya flexibla skydds- och ersättningsformer. I denna del är det dock noterbart att utredningstiden varit alltför kort i förhållande till uppdraget då förslagen kopplade till detta är få och svaga. Södra ser gärna att detta arbete tas vidare på annat sätt. 

– Sverige har ambitiösa mål både för klimatet och för den biologiska mångfalden. Samtidigt som vi vill bevara och förstärka den biologiska mångfalden vill vi även bruka skogen för att ta oss till fossilfrihet. För att uppnå det behöver vi tänka nytt och ta fram nya naturvårdsverktyg som kombinerar brukande med bevarande. Utredningen har uppenbart inte hunnit med detta så det är en fråga vi hoppas tas vidare på annat sätt, säger Jessica Nordin. 

Nästa steg

Över 1 000 remissvar har kommit in och analyserats av regeringskansliet. Nästa steg är att regeringen och parterna i januariavtalet ska komma överens om vilka förslag som ska tas med i den proposition som ska läggs fram i höst.