Studien inkluderade tre olika intensiteter i skogsskötseln: som idag, 40 procent ökad produktion samt hälften av skogsytan avsatt för fri utveckling. Dessutom studerades olika användning av skördad träbiomassa, innefattande olika sätt att bygga trähus och olika bioenergikedjor. Studien sträckte sig över 200 år framåt i tiden och är unik då den tydligt inkluderar hela kedjan från skogsskötseln till färdiga produkter. 

Sammantaget efter 200 år gav scenariot med ökad produktion störst klimatnytta, följt av dagens skogsskötsel och lägsta klimatnyttan gav scenariot där halva skogsytan lämnades obrukad. Men att avsätta halva skogsytan till fri utveckling gav i det korta perspektivet, om 30 till 35 år, en något större klimatnytta jämfört med att öka produktionen. Produktionsscenariot gav dock efter 200 år en koldioxidbalans som var 10 gånger bättre än den initialt bättre koldioxidbalansen av att låta halva skogsytan vara obrukad. Men allt detta under förutsättningen att biomassan används i effektiva energi- och materialkedjor. Exempel på detta är att biorestprodukter används på effektivt sätt för att ersätta fossila bränslen genom att el producerad av biomassa används inom transportsektorn för att ersätta bensin och diesel.

– Vi behöver fasa ut fossil energi och använda oss av förnybara naturresurser i effektiva energi- och materialkedjor. På lång sikt ger ett aktivt skogsbruk där träden avverkas och används effektivt, exempelvis för att bygga i trä och ersätta fossil energi, klara klimatfördelar. Den strategin är bättre för klimatet än att lagra mer kol i skogen och minska skogsavverkningen och skogsskötselinsatser, säger Leif Gustavsson, professor vid Linnéuniversitetet och huvudförfattare till rapporten. 

Södras forskningsstiftelse har bidragit med medel för att finansiera studien.

Läs mer: Gustavsson, L. m. fl. 2021. Climate effects of forestry and substitution of concrete buildings and fossil energy. Renewable and Sustainable Energy Reviews, Volume 136, February 2021, 11043.