Bruka skogen och hantera tjädern

Tjädern engagerar   

Tjädern är kanske den skogsfågel som intresserar och engagerar flest människor. Skogsägare, jägare, ornitologer, forskare, miljöorganisationer, myndigheter för att nämna några. Det innebär att det finns mycket samlad kunskap om tjäder men därmed också många olika åsikter. Kanske lika många som om älg. Det är en komplex verklighet att förhålla sig till när man ska hitta vägar för att hantera tjädern i ett landskap präglat av skogsbruk. 

Södra har därför valt att ta fram en broschyr med syfte att ge stöd för bedömningar och åtgärder i fält. Den vänder sig främst till dig som är skogsägare, skogsentreprenör eller skogstjänsteman och verksam i ”Södraland”. 

I broschyren presenteras inledningsvis något om tjäderns ekologi, förekomst i Sverige och vad som kan missgynna arten. Därefter finns förslag på hur hänsyn och skogsskötsel kan utformas i samband med brukandet. Här presenteras broschyren i korthet. Den kommer inom den närmaste tiden att finnas att ladda ner från Södras hemsida. 

Förekomst i Sverige 

Tjädern förekommer i skogsområden över hela landet med undantag för Öland och Gotland. Ungefär 90 procent av populationen finns i Norrland samt i Dalarna, Värmland och delar av Närke, resten i övriga delar av Svealand och i Götaland. Det är mycket svårt att göra en exakt beräkning av hur stor tjäderpopulationen i Sverige är. Svensk Fågeltaxering har skattat rikspopulationen till cirka 700 000 individer. Dock kan antalet tjädrar variera kraftigt mellan olika år beroende på häckningsframgången, som bland annat påverkas av väderlek och mängden rovdjur. Under toppår kan det finnas mycket mer tjädrar än under bottenår. Lokala tjäderinventeringar vittnar samtidigt om att spelplatser på många håll har försvunnit helt eller att antalet tuppar minskat drastiskt. Det gäller inte minst i Svealand och Götaland. 

Tjädern finns främst i större sammanhängande barrskogsområden med stort inslag av tall. Ett bra tjäderlandskap består av flera olika delar. Flerskiktade, blåbärsrika, glesa eller luckiga, oftast äldre talldominerade skogar med skyddande underväxt, sumpskogar samt myrkanter är viktiga miljöer. Kraven på skogen skiljer sig även lite åt mellan tuppar, hönor och kycklingar. 

Födan varierar med årstiden 

Den främsta födan under vinterhalvåret är tallbarr. Tjädern sitter då i toppen av tallar och betar. På vårvintern nyttjas näringsrika knoppar av olika örter, såsom tuvull och vårfryle. Det är en viktig föda för hönorna inför äggläggningen. Senare på våren och under sommaren utgör tillgången på fjärilslarver och andra småkryp som lever på bärris och örter mat åt såväl vuxna tjädrar som kycklingar. Men redan vid högsommaren och vidare in på hösten ökar betydelsen av blåbär och frön från olika örter. Höstetid tillkommer även aspblad på menyn. 

Tjäderspel i olika miljöer 

En bra tjäderspelsplats bör ha en krontäckning på mellan 40 och 80 procent, inslag av skyddande kjolgranar (granar med grenar långt ner vid marken) och vara relativt öppen med 20-50 meters sikt, vilket minskar risken att överraskas av rovdjur. 

Större tjäderspel (i Götaland fem tuppar eller mer, enligt Skogsstyrelsen) hittas främst i områden med stora arealer tallrik skog, mycket blåbärsris och inslag av sumpskogspartier. Det är alltså inte enbart miljön vid spelplatsen, utan även skogen på upp till 2 km eller mer från spelet som har betydelse för tjädern. Spelplatsen kan ligga i olika miljöer som exempelvis hällmarkstallskogar, gläntor i skogen eller trädbärande mossar.

Råd till skogsägare 

Hur ska vi då ta hänsyn till tjädern och dess miljöer när vi brukar skog? I broschyren finns flera råd och exempel på detta.  

En första fråga du bör ställa sig är om din fastighet ligger i ett större område med god tillgång på lämpliga tjädermiljöer och om det finns tjäder i det området. Vet du det inte själv kan du lämpligen vända dig till Skogsstyrelsen och fråga om vilken information som finns. Om det finns tjäder på fastigheten är det bättre att ligga steget före i sin planering och val av åtgärder är att konfronteras i samband med avverkningsanmälan. Det leder lätt till de konflikter som det finns många exempel på. Det viktigaste hanteringsdokumentet är den gröna skogsbruksplanen. Kombinera gärna de fyra målklasserna när du väljer åtgärder för olika bestånd som berör tjädern. I broschyren finns flera förslag på vilken hänsyn som kan tas inom ramen för målklasserna PG- (Produktion med generell hänsyn) och K-bestånd (Kombinerade mål/Produktion med förstärkt hänsyn), samt när det kan vara lämpligt att använda NS(Naturvård skötsel) eller NO (Naturvård orört). 

Tjädern och Artskyddsförordningen 

Tjädern är inte med på den svenska rödlistan över hotade arter, men i likhet med alla andra fågelarter omfattas den av Artskyddsförordningen. Tillämpningen av förordningen har lett till flera uppmärksammade rättsfall som berör tjäder. Det gäller i de fall markägare har fått avverkningsförbud i sin skog utan att ha rätt till någon ekonomisk ersättning. Såväl Södra och LRF Skogsägarna som Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och flera andra aktörer har under en följd av år uppmärksammat främst Miljödepartementet på detta och krävt en översyn av reglerna. Till slut ledde det till att en utredning tillsattes under förra året och som ska redovisas i maj 2021. 

Skogsrået kan ställa till spratt 

Enligt gammal folktro kunde skogsrået förvandla sig till en så kallad trolltjäder när hon ville retas med en jägare. En sådan tjäder gick nämligen inte att skjuta. Om trolltjädrar även kan ingå i tjäderspel är dock ännu ej klarlagt.