Svårt att hinna med? Röjningslaget hjälper till med skogsröjningen

Wiktor Fagers vita Caddy kör längs den vindlande skogsvägen. Han ska hälsa på röjarlaget som befinner sig på en fastighet mellan Hjortsberga och Rydaholm i Ljungby verksamhetsområde. Här har Skogsvårdsbolaget fått i uppgift att ungskogsröja.

All information finns i appen

Mitt ute i en 2,2 hektar stor ungskog kör Salius Cesna röjsågen. Han är en av det två man starka röjarlaget som ska röja fastighetens 12,6 hektar uppdelat i flera mindre områden.

Wiktor plockar fram sin telefon och öppnar entreprenörsappen som visar all information som finns om fastigheten.

– Här ser jag markägarens namn, var på fastigheten vi ska göra arbetet, procentandelen barr- och lövträd, om det finns någon bom och så vidare. Det är information som inspektorn lagt in. Det är här vi hämtar traktdirektivet som beskriver arbetet vi ska göra, berättar han.

Lägger upp en rutt

Men innan Salius och hans kollegor kommer ut på fastigheten har Wiktor eller någon av hans kollegor redan lagt upp en rutt mellan objekten för att röjarlaget ska slippa onödiga transporter. Han har också kontaktat markägaren och ibland även inspektorn, dessutom har han åkt ut för att inspektera det aktuella objektet.

– Det är faktiskt sällan som vi träffar markägaren, all information vi behöver finns ju i appen. Alla röjarlag har egna smartphones och kan lätt kontrollera informationen i appen under arbetets gång.

Effektiv röjning

Även vid själva röjningen finns det en hel del att tänka på. Det är inte bara att kasta sig ut med röjsågen utan här krävs också en hel del planering.

– Planeringen är framförallt viktig för att röjarna ska behöva gå så lite som möjligt i onödan, förklarar Wiktor. Därför tittar röjarna ordentligt på kartorna i appen innan de börjar lägga upp sina stråk för att se var vägar, kraftledningar och diken går. Om området är stort börjar de i mitten där de hänger upp bensindunken i ett träd för att den ska bli enkel att hitta på tillbakavägen.

– Om de exempelvis skulle börja vid vägen och gå in ända tills tanken är tom får de ”gå i tomme” tillbaka. Det är inte rationellt. Därför röjer de en bit in, vänder och röjer sen tillbaka mot dunken. De ser också till att röja så att de inte behöver gå i röjresterna när de ska ta rast eller sluta för dagen.

Vissa röjare har en liten godkänd bränslebehållare med sig på ryggen, då är de inte lika beroende av dunkens placering.

Lägg riset åt rätt håll

Vindriktningen är också en aspekt att ta hänsyn till, speciellt när röjarlaget ska röja skog med lite höjd. Här handlar det om att ta hjälp av vinden så att riset lägger sig åt rätt håll hellre än att behöva putta undan riset ur vägen.

– Man kan ju lägga en plan för första dagen, och dagen där på har vinden vänt. Då får man tänka om, och lägga stråket så att man har nytta av vinden, säger Wiktor och konstaterar att mycket handlar om sunt förnuft och tankar på effektivitet.

– Självklart har röjarna med sig en fil för att kunna skärpa klingan under dagen och en reservklinga vid dunken om de inte bär den med sig på ryggen. En kraftigt stensågad klinga tar för lång tid att få tillräckligt vass i fält.

Egenuppföljning säkrar kvaliteten

Under tiden röjningen sker gör röjarna egenuppföljningar för att kvalitetssäkra röjningen.

– Egenuppföljningen går till så att röjaren markerar en yta med 2,82 meters radie. Inom ytan räknas antalet röjstammar, genomsnittlig höjd, kvarvarande träd eller huvudstammar indelade i barr- och lövträd, förklarar Wiktor.

Under egenuppföljningen kontrolleras även avståndet mellan huvudstammarna.

– Egenuppföljningen är ett gott mätverktyg, konstaterar Wiktor. 

Provytan läggs också in i appen med koordinater så att Wiktor som arbetsledare kan kontrollera att röjningen utförts på rätt sätt, men också så att Södra kan göra samma kontroll.

– Egenuppföljningen är viktig för att se att arbetet blivit väl utfört. 

Wiktor medger att det ibland kan bli skillnader mellan de som gör provytorna och då får man gå ut tillsammans för att kalibrera sig.

– Vi försöker ha mycket dialog med inspektorn och markägaren. Det är faktiskt väldigt sällan som någon är missnöjd, säger han och konstaterar att det är betydligt oftare som markägaren ringer upp och berömmer dem.

Dialogen gör samarbetet bra

Skogsvårdsbolaget är en av Södras kontrakterade entreprenörer. Wiktor Fager tycker att samarbetet fungerar väldigt bra.

– Vi har bra dialoger.

Pausen är slut. Salius sätter på sig hjälmen och fattar tag i röjsågen.

– Att röja det här området tar nog två dagar, uppskattar han. Sen får det stå och sluta sig för att kväva smått som växer upp till det är dags för gallring, men det dröjer åtminstone tio år.