Ett av hägnen ligger strax utanför Osby i norra Skåne. Här planterade Per-Arne Karlström och sonen John 3.000 tallar år 2017. Våren 2018 sattes viltdemohägn upp i projektet Kraftsamling Tall för att se vad som egentligen händer i skogen och vem det är som äter vad.

– Demonstrationsytan är indelad i tre delar, berättar Per-Arne.

OSTÖRT KONTRA BESÖK AV KLÖVVILT

I den första delen av området, närmast vägen, växer tallplantor, hallonsnår, mjölkört och en hel del annat. Det är en frodig växtlighet, vilket inte är så konstigt. Hit till det så kallade helhägnet når inga hungriga djur utan all växtlighet har fått växa i fred. Per-Arne konstaterar att fjolårets mjölkört fortfarande finns kvar – om än vissen och brun.

I nästa del av området har stängselnätet höjts upp från marken cirka en halvmeter så att rådjur och dovhjort kan gå in och äta. Det är ett så kallat halvhägn. Och det visar sig tydligt att denna del av hägnet inte alls är lika frodig och välväxande som helhägnet.

– Skillnaden kommer synas tydligt längre fram i sommar när mjölkörten blommar, säger Tomas Andersson som är projektledare för Kraftsamling Tall och en av dem som är här för att kika på viltdemohägnet idag.

GER INTE UPP

Utanför hägnet finns dels Per-Arnes tallplantering, dels en ohägnad referensyta för att man tydligt ska kunna se vad som händer när viltet får beta fritt. Och det gör man. Nästan varenda tall är betad, både i vintras och nu på de nya årsskotten. Detta trots att Per-Arne och sonen viltbehandlat plantorna två gånger.

– Det känns ju lite hopplöst, säger Per-Arne. Det här är mitt andra seriösa försök att plantera tall på denna mark.

Men han ger ändå inte upp. För på sikt, för viltet och för de generationer som kommer efteråt, behövs tallen. I tallskogen finns gott om mat för älg och annat klövvilt i form av bärris, det kan man tydligt se ett stycke längre bort i Per-Arnes skog där en yngre granskog gränsar till tallskogen.

KORTSIKTIG ELLER LÅNGSIKTIG RISK?

– Att plantera tall medför en risk på kort sikt, men planterar man gran på tallmark är det hundra procents risk på lång sikt, slår Carl-Johan Olsson, som ansvarar för Södras näringspolitiska frågor, fast.

För på mark som denna, så kallad mellanmark, liksom på mager mark, bör det planteras tall, även för viltets skull.

– När man planterar gran på tallmark blir det dåligt i två steg. Dels växer skogen dåligt och blir väldigt utsatt för tork- och insektsskador, dels får viltet sämre tillgång till mat, säger Tomas.

Och intresset för att plantera tall har ökat avsevärt.

– Det var inte så många som för några år sedan trodde på det här med tall, säger Tomas, men nu skriker man efter tallplantor.