Södras genombrott möjliggör återvinning av textil i stor skala

– I dag återvinns en försvinnande liten andel av världsproduktionen av kläder och textilier. I princip allt går till förbränning eller deponi. Men tack vare svensk innovationskraft och en vilja att bidra till den nödvändiga klimatomställningen kan spelplanen nu börja förändras på global nivå, säger Lars Idermark, vd och koncernchef för Södra.

Ett av de stora hindren för att återvinna textilier är att material oftast mixas i tillverkningen. Med Södras nya teknik kan blandningen av bomull och polyester, som är en av de vanligaste textilierna på marknaden, separeras. Den rena bomullsfibern blandas därefter in i produktionen av marknadsmassa, som sedan kan användas för att ta fram nya textilier.

– Nu ritar vi om kartan för mode- och textilbranschen genom att erbjuda cirkulära flöden av textilfiber, på så sätt kan en tröja bli en tröja igen. Detta kommer ge ett stort värde för våra kunder och inte minst för modebranschen. Det är en stor dag skalaför oss och en lika stor dag för den framväxande cirkulära bioekonomin, säger Johannes Bogren, chef för Södra Cell Bioproducts.

Under hösten har Södras massabruk i Mörrum producerat massa med inblandning av 20 ton kasserade textilier. I nuläget kan Södra enbart ta hand om vita textilier, men siktet är inställt på att även hitta en lösning för avfärgning. Målet är även att studera möjligheten att ta ut en ström med restprodukter från polyestern.

I försöket som genomförts har uttjänta lakan, dukar och morgonrockar från svenska hotell och sjukhus använts. Svenska Berendsen Textil Service, som erbjuder hyrlösningar för textil, har tillhandahållit materialet.

– Vi kommer inte bara att kunna ta emot blandningar av bomull och polyester utan även viskos och lyocell. Teknikskiftet i våra processer gör att vi kommer att behöva stora mängder textilier. Samtidigt har vi offensiva hållbarhetsmål inom Södra. Vi söker därför efter företag med starka ambitioner kring hållbarhet, som vill samarbeta med oss och leverera textilier. Det kommer att avgöra såväl vår uppstart som framtida produktionskapacitet, säger Helena Claesson, projektledare, Södra.

Produktionen kommer att starta på en låg nivå om 30 ton under innevarande år. Men målsättningen på sikt är att komma upp i 25 000 ton textilier för inblandning i massatillverkningen.

Se film och läs mer om OnceMore™ här.

Stort gensvar – redan första dygnet

Responsen på nyheten om Södras unika lösning för återvinning av textil i stor skala lät inte vänta på sig. Redan första dygnet hörde flera företag och organisationer världen över av sig för att diskutera partnerskap med Södra. Och intresseanmälningarna fortsätter att strömma in.

– Intresset är fantastiskt stort, inte bara i Sverige utan även i bland annat USA och Asien. Och det är inte bara textilleverantörer som hör av sig, utan även kunder som vill köpa vår nya produkt, säger Johannes Bogren, chef Södra Cell Bioproducts.

Södras unika lösning har även fått stor medial spridning internationellt.

– Tack vare budskapet OnceMore™ (”en gång till”) har vi nått längre ut i värdekedjan och både livsstils- och modetidningar uppmärksammar vår satsning. Bland annat har tidskriften Vogue gjort en intervju med Johannes Bogren, berättar Maria Baldin, kommunikationsdirektör i Södra.

– Vi har även gjort ”all time high” när det gäller spridningen via våra egna kanaler – sodra.com, Facebook och Instagram.

Frågor och svar om Södras satsning på att återvinna textilier

Varför satsar Södra på att återvinna textilier och hur kommer det att gå till? Här ger vi svar på några vanliga frågor.

Varför gör Södra det här?

Vi tror att cirkulära flöden tillhör framtiden, både ur affärsmässig synpunkt och för att vi alla måste ta ansvar för att förvalta jordens resurser. Ur klimat- och miljöperspektiv är det nödvändigt med en omställning i samhället.

Genom att återvinna textil kan Södra bidra till att textilbranschen kan bli cirkulär. Vi kan även sluta kretsloppet inom Södra då vår dissolvingmassa som blir till en lyocell- eller viskosprodukt sedan kan återvinnas och bli till ny dissolvingmassa.

Inom Södra tar vi redan i dag ett stort ansvar. Skogen som växer tar upp stora mängder koldioxid, vi arbetar hårt för att bli fossilfria i produktion (2020) och för transporter (2030) och våra produkter från förnybar råvara ersätter (substituerar) produkter med högre klimatpåverkan. (Läs mer om detta på sidorna 8-9.)

Hur ser råvaran ut?

Det som vi använt än så länge är vita textilier med en blandning av bomull och polycotton. Vi har använt gamla lakan, handdukar, dukar och morgonrockar som har använts på hotell och sjukhus. Vi letar nu efter mer råvara att kunna återvinna till ny dissolvingmassa.

Kan Södra ta emot all typ av textil?

Vi kan ta emot bomull och alla blandningar av bomull och polyester, viskos och lyocell. Dessa textilfibrer motsvarar mer än majoriteten av all producerad textilfiber.

Återvinnes även polyestern?

I dag energiåtervinns polyestern och förbränns effektivt i vår sodapanna. Energin som bildas använder vi till att tillverka vår dissolvingmassa. Vi jobbar vidare med att studera möjligheten att ta ut en ström med restprodukter från polyester.

Kan Södra ta emot gamla/ kasserade kläder?

Vi jobbar nu med vit textil men hoppas att utvecklingen med sortering av kläder blivit så bra att vi kan det. EU:s nya avfallsdirektiv är ett steg i rätt riktning, i och med målet att minska restavfall av textil genom ökade krav på sortering. Med vår lösning och säkert många andra framtida kommer det bli enklare att införa ett tydligare producentansvar.

Avfärgning av textil är också ett område som vi jobbar med att lösa för att ta in färgad textil i vår process.

Hur används de återvunna textilierna?

Vi tillverkar ny dissolvingmassa i vårt massabruk i Mörrum. Vi blandar in de återvunna textilierna i den vanliga produktionen av dissolvingmassa. Våra kunder tar sedan och gör nya textilfibrer av massan som kan bli nya kläder och på så sätt har vi slutit cirkeln för ett hållbart system.

Är kvaliteten annorlunda för återvunnen massa jämfört med vanlig dissolvingmassa?

Nej, det är ingen skillnad då produkten idag är en blandning av jungfrulig (virgin) dissolvingmassa och återvunnen textil.

Hur mycket textiler kan Södra ta hand om?

Vi har stor kapacitet att ta emot återvunnen textil. Vi vill nu undersöka hur mycket textil som finns tillgänglig för att kunna sätta ett mål på produktionskapacitet.

Hur mycket av den textil som går in i processen blir ny textil?

För varje ton textil vi stoppar in blir det 700 kg nya textilier och 300 kWh el (motsvarande 1 200 km med en elbil) samt 1 200 kWh värme (som räcker för att värma en villa under en månad eller ersätta 190 liter olja).

Finns det risk att ni släpper ut mikroplaster i havet?

Nej, polyestern förbränns och blir till el som vi använder i vår produktionsprocess och riskerar inte att hamna i vattnet.

Uppstår det restprodukter och vad gör ni med dem?

Nej, allt blir ny dissolvingmassa eller bränsle för att driva processen.

Hur ser marknaden ut?

Våra kunder är viskos- och lyocellproducenter, marknaden är identisk med lyocell och viskosmarknaden. Kunderna ska inte märka någon teknisk skillnad på produkterna. Vi vet att det är en stor efterfrågan på sådana produkter hos slutkonsumenter och varumärkesägare.

Vi känner inte till någon aktör som i stor skala kan erbjuda en fiber till fiberåtervunnen produkt som härstammar från blandmaterial (polycotton).

Hur påverkar denna innovation samhället?

Den bidrar till att textilbranschen kan bli cirkulär. I dag återvinns en försvinnande liten andel av de 100 miljoner ton textil som tillverkas varje år. I princip allt går till förbränning eller deponi.

Vad är målsättningen framåt?

Vi ser att återvunnen textil blir en naturlig råvara vid tillverkning av dissolvingmassa för Södra. Det finns många olika möjliga vägar framåt. Nu fokuserar vi på att hitta tillgängliga volymer av kasserade textilier som vi kan återvinna. Men en sak är klar, vi har möjlighet att återvinna stora mängder textilier i framtiden.

Minskar efterfrågan på massaved från medlemmarnas skogar nu?

Vår långsiktiga målsättning är att använda oss av 25 000 ton textilier årligen, men inte ens på den nivån påverkas efterfrågan på massaved negativt.