Förädling av gran kan ge rakare reglar
Fibervinkeln i ett träd spelar roll för skevheten i det sågade virket. Södras forskningsstiftelse har varit drivande i ett forskningsprojekt hos Skogforsk som visar att fibervinkeln redan vid 8-10 års ålder ger bra information om hur skevheten påverkas när trädet senare sågas upp. – Studien visar också att det går att förbättra styrkan hos virket genom en mätning av densitet vid samma ålder. Det öppnar för att förädlingsinsatser kan göras snabbt, säger forskaren Karl-Anders Högberg som lett projektet.
Vid förädling av skogsträd prioriteras främst tillväxt eftersom det är en viktig ekonomisk faktor och dessutom lätt att räkna på. Ändå är det intressant att också veta om förädling kan påverka kvalitetsaspekter som formstabilitet och styrka hos sågat virke.
– Problemet är att vi måste ha regeln klar för att kunna mäta styrkan i virket till en konstruktion och hur mycket den slår sig. Det tar lång tid och vi kan inte förädla på ett bra träd som vi har sågat ner, säger Karl-Anders Högberg.
I det här projektet ville forskarna kolla om det är möjligt att mäta på träd i tidig ålder för att skaffa information om hur formstabilt och starkt virket kommer att bli.
Granar fälldes i ett fältförsök där föräldrarna till alla träden var kända. Rotstocken kapades och stamtrissor sågades loss innan reglarna sågades ut. Med stamtrissan kunde forskarna arbeta sig bakåt i tiden ända till märgen, alltså när trädet började växa.
– På det viset kunde vi successivt mäta skevhets- och styrkeindikatorer, säger Karl-Anders Högberg.
UNDVIK FEL FIBERVINKEL
Den ena delen av projektet var att undersöka skevheten som mäts genom fibervinkeln. På ett stående träd är fibrerna något vinklade. Det normala för gran är att fibervinkeln i början är vriden åt vänster och går mot högervridet läge.
Fibervinkeln på en gran går att mäta ända från 8-10 års ålder. En flat pilspets skjuts in och följer fibervinkeln.
– Man ser att pilen vrider sig lite i förhållande till trädets längdlinje och kan läsa av fibervinkeln på en skala som hänger fritt i lod. Den stämmer ganska väl överens med hur virket slår sig. I de träd där fibrerna ligger kvar i vänstervridet läge länge är formstabiliteten sämre, säger Karl-Anders Högberg.
"Fel" fibervinkel betyder en skevare regel. Allra sämst är det om inte vinkeln ändrar sig med tiden.
Studien visar att det går att ge bra prognos för virkets formstabilitet med en mätning redan i 8-10 års ålder.
– Redan då finns genetiska skillnader mellan träd som ligger kvar i vänsterläge eller bara har ändrat sig lite grann och träd där vinkeln går mot höger. Det var väldigt positiva nyheter för oss för det betyder att kan vi mäta på ett ungt, stående träd. Träd med bra vinklar kan väljas ut tidigt och bli föräldrar i fröplantagerna.
– Sambandet mellan fibervinkel och tillväxt var svagt och vår slutsats är att man kan koppla in fibervinkel i förädlingen med liten påverkan på tillväxten, säger Karl-Anders Högberg.
STYRKAN STRESSTESTAD
Den andra delen i projektet var att undersöka hur densitet hänger ihop genetiskt med styrkan i granvirket. Då används stamtrissan för att mäta hur densiteten förändras med åldern.
Styrkan på virket bestämdes genom mekanisk stresstest. En del i testet var att mäta vilken kraft som behövdes för att böja regeln till ett definierat utslag. Nästa steg i testet var att utsätta regeln för ett ökat tryck tills den brast.
Densiteten visade sig i båda fallen vara ett bra mått på styrkan. På ett stående träd kan densiteten mätas indirekt redan vid tio års ålder och med den informationen kan en prognos göras för styrkan hos virket. Den utrustning som används kallas pilodyn. Ett metallstift skjuts in i trädet med bestämd kraft och ju längre stiftet tränger in desto lägre densitet har virket.
– Genom att mäta densiteten på vedprover från stamtrissorna såg vi att redan från 10 år är densitet ett bra mått på styrkan hos det utsågade virket, säger Karl-Anders Högberg.
FULL INFORMATION
Karl-Anders Högberg tycker att det skulle vara spännande att utöver de vanliga måtten på tillväxt, höjd och diameter, även göra en mätning av fibervinkel och pilodynmätning.
– Då skulle man få full information om genetiken bakom trädens tillväxt, deras styrka och deras formstabilitet. Det öppnar för förädling med träd som kombinerar detta på ett bra sätt.
LOVANDE RESULTAT
– Resultaten är mycket lovande och delvis redan implementerade i Södras strategier för skogsträdsförädling, säger Södras Göran Örlander.
– När Södra anlägger nya plantager och plockar kott är Karl-Anders resultat ett viktigt beslutsunderlag i vår strävan att tillhandahålla ett allt bättre odlingsmaterial. Ännu dröjer det dock några år innan sådana plantor finns för försäljning, säger Göran Örlander.
Forskningsprojektet har finansierats av Södras forskningsstiftelse tillsammans med Föreningen Skogsträdsförädling.
Nyhet
Publicerad: