Lövskogsskötsel: Stort behov att öka kunskapen om löv
Jens Peter Skovsgaard är professor i skogsskötsel på SLU i Alnarp. Han menar att det i södra Sverige finns ett stort behov av att satsa på forskning kring lövträd och lövskogsskötsel som både ger ekonomisk avkastning och främjar andra värden.
Jens Peter Skovsgaard växte upp på Jylland, utbildade sig till jägmästare, doktorerade och var professor vid Köpenhamns universitet när han sökte tjänsten i Alnarp. Han ville till Sverige för att jobba med andra trädslag än gran och tall.
– På det området är Sverige världsledande och här finns också många duktiga forskare inom lövskogsskötsel. Jag vill bidra med en mer europeisk dimension för trädslagsval och skötselmetoder.
Klimatförändringarna ger torra somrar och milda vintrar. Enligt prognosen har sydligaste Sverige om 50 år samma klimat som nordöstra Frankrike och sydvästra Tyskland har i dag. Det gynnar inte granen. Även om den fortsatt kommer att vara en väsentlig del av svenskt skogsbruk är forskningens uppgift att undersöka alternativ.
– Att sköta skog är en investering på samma sätt som när du köper en aktie. Man ska säkra sig mot riskerna och klimatet är en sådan, säger Jens Peter som inspireras av fransmännens och tyskarnas skogsbruk och skötsel inriktad på blandskog och lövskog.
Behovet är stort i södra Sverige av att satsa på forskning kring lövträd och lövskogsskötsel som både ger ekonomisk avkastning och främjar andra värden.
– Svenska jägmästare och skogsmästare är världsbäst på att sköta bestånd men det fungerar inte i de flesta lövskogar, där krävs skötsel av enskilda träd om man vill optimera värdeproduktionen.
– I framtiden kommer vi inte att ha råd med manuell skogsskötsel och de stora insatser som behövs för tillsyn av enskilda träd. Det kräver utveckling av nya maskinella och digitala lösningar.
Värdeproduktion
Många lövträd fungerar inte i beståndsskogsskötsel. Björk och bok gör det, ek i viss mån. Andra trädslag fungerar väl i blandskog.
– Blandskog ställer betydligt större krav på skötsel och ett annat sätt att se på skogen än trädslagsrena bestånd. Givetvis blir kostnaderna också betydligt högre.
Och han lyfter fram ett begrepp att lägga på minnet: värdeproduktion.
Man ska förbättra den skog som är bra. Med noggrann skötsel kan värdet på enskilda träd öka fem och ibland tio gånger. Värdeproduktion handlar om tre saker: att välja ut de bästa träden, att stamkvista och att sköta träden så att de tidigt får en stor krona, det ger växtkraft.
– Det går inte att förbättra all skog och dessutom krävs omsorg och uthållighet av skogsägaren och kommande generationer. Man stamkvistar det som är bra från början för att göra det ännu bättre. Den mesta eken i Sverige är av sämre kvalitet men om den sköts enligt "läroboken" under lång tid och stamkvistas finns potential att öka värdet rejält.
Satsningen på att producera värdefullt trä handlar om små kvantiteter. Det högre värdet ska kompensera de extra insatserna för skötseln. Med andra ord är det nischprodukter.
– Med små kvantiteter reduceras risken samtidigt som du breddar din investering genom att inte bara satsa på gran eller bok.
Självklart tittar Jens Peter Skovsgaard på nya trädslag när han undersöker möjligheterna till värdeproduktion. Under vissa omständigheter kan sykomorlönn, tyskoxel och valnöt vara lönsammare än gran eller åtminstone ett bra alternativ.
- Trädslagen kan bara odlas i liten skala. Om du satsar på att producera högvärdigt timmer i hela skogen kanske två procent blir fanerstockar. Å andra sidan kan de kanske ge 80 procent av din inkomst, säger Jens Peter Skovsgaard.
Så mycket kan värdet öka med värdeproduktion
- Om en fin ekstock av högsta kvalitet att göra faner av har handelsvärdet 100, så har motsvarande ekstock av C-kvalitet bara ett värde på 14 procent. En bra stock med hälften A- och hälften B-kvalitet är värd knappt 40 procent.
- En bokstock av A-kvalitet betalas mer än dubbelt så mycket som en granstock.
- Sykomorlönn av högsta kvalitet till faner kan betalas 4 gånger mer än för ekstocken. För sykomorlönn i A-kvalitet betalas nästan dubbelt så mycket som för ekstocken.
- Allra mest kan man få för en tyskoxel till fanertillverkning: 10 gånger mer än ekstocken. För A-kvalitet betalas fyra gånger mer.
- Det innebär en enorm ökning av värdepotentialen men kräver också ökad omsorg under lång tid.
Södra kommenterar:
Södra verkar för att tillämpbar kunskap kring skogsskötsel i södra Sverige ska öka. Särskilt viktigt är att klarlägga de effekter som ett förändrat klimat kan ha. Även om de ekonomiskt viktiga trädslagen tall och gran är i fokus satsar Södra betydande medel för att öka kunskapen om skötsel av lövskog. Detta sker bland annat genom bidrag från Södras forskningsstiftelse som stöder projekt som är av betydelse för den skogliga och/eller skogsindustriella verksamhet som bedrivs eller kan komma att bedrivas i södra Sverige.
Nyhet
Publicerad: