De fyra nya målbilderna handlar om:

• Hänsyn till träd och buskar med naturvärden

• Hänsyn till död ved

• Miljöhänsyn vid skyddsdikning

• Miljöhänsyn vid rensning och annat underhåll av diken

Målbilden för hänsyn till träd och buskar med naturvärden är reviderad medan de övriga är nya. Södra har varit med i markvattengruppen som jobbat med målbilderna.

– Det har varit ett omfattande jobb att ta fram målbilderna för skyddsdikning och dikesrensning. Det gäller att hitta balans mellan miljö och pro­duktion, säger Mats Blomberg och fortsätter:

– I grunden tycker vi att diken ska rensas, det behövs inte minst för produktionen i låglänta områden i södra Sverige, och ibland behövs även skyddsdikning efter slutavverkning. Det gäller att använda den kunskap som finns och i förslaget till målbilder tycker jag vi har hittat en bra nivå. Man ska kunna behålla sina diken, men också välja bort diken när de inte ger någon produktionshöjning. Vi har försökt hitta beskrivningar på när rensning av diken inte längre fyller någon funktion.

Mats Blomberg ingår i samverkansgruppen för förvaltningen av målbilderna för god miljöhänsyn. Det finns ett fyrtiotal målbilder som skogsbruk, ideella organisationer och myndigheter gemen­samt arbetat fram.

Målbilderna ska vara ett effektivt verktyg i den praktiska vardagen för skogsägare, planerare, maskinförare och andra yrkesgrupper. Synpunk­ter från användarna är mycket viktiga och målbilderna ses över vid behov.

– Målbildsarbetet är viktigt och ett tydligt bevis för att skogsbruket och skogsnäringen hela tiden tar sitt ansvar för att förbättra miljöhänsynen, säger Mats Blomberg, som tycker att det ska bli spännande att se vilka synpunkter som kommer in efter den två månader långa remisstiden som avslutas 17 maj.

Målbilderna och förslagen till nya målbilder finns på Skogsstyrelsens hemsida.

De nya målbilderna

Målbild God miljöhänsyn till träd och buskar med naturvärden

Revideringen av den här målbilden har gjorts efter önskemål om förtydligande. Den nuvarande målbilden har därför arbe­tats om. Gruppen har sett ett behov av att ange riktmärken i konkreta siffror men det är inte siffrorna ensamma som ska avgöra om det är ett träd med naturvärden eller ej. Död ved har fått egen målbild (se nedan).

Målbild God miljöhänsyn till död ved

Med död ved avses stående och liggande ved, minst 15 cm grov. Den förekommer både som stående träd som högstubbar, torrträd och torrakor och som liggande träd, lågor. Den döda veden är viktig för biolo­gisk mångfald och närmare 40 procent av de rödlistade arterna i skogen är beroende av död ved som föda, växtplats eller boplats.

Målbild God miljöhänsyn vid rensning och annat underhåll av diken

Rensning och underhåll av diken görs för att öka tillväxten i stående skog. Rensning kan förbättra bärigheten och därmed minska risken för markskador, liksom behovet av skyddsdikning. Att rensa diken som inte ger någon produktionseffekt innebär enbart en kostnad och negativ miljöpåverkan.

• Varje dikesrensning föregås av en noggrann planering avseende nytta och utförande.

• Dikesrensning utförs enbart i diken där bibehållen eller ökad trädtillväxt kan förväntas.

• Dikessträcka som inte bidrar till bibehållen eller ökad tillväxt lämnas orensad eller täpps igen.

• Dikessträcka med bäckliknande strukturer lämnas orensad.

• Dikessträcka genom värdefulla sumpskogar och andra våtmarksmiljöer lämnas orensad.

• Slamtransport förhindras till sjöar, vattendrag och värdefulla våtmarker. Det innebär till exempel att slamgropar och översil­ningsområden anläggs och att rensning avslutas med god marginal till sjöar och vattendrag.

Målbild God miljöhänsyn vid skyddsdikning

Vid skyddsdikning ska dikena bara leda bort vatten under begränsad tid. Syftet är att motverka att grundvattennivån stiger efter föryngringsavverkning och orsakar syrgas­brist för de nya plantorna. Rätt utförd och på lämplig mark underlättar skyddsdikning återväxten och skapar goda förutsättningar för etableringen av i huvudsak ny barrskog.

• Varje skyddsdikningsåtgärd föregås av en noggrann planering avseende nytta och utförande.

• Skyddsdiken avslutas med god marginal innan de når sjöar och vattendrag.

• Slamtransport till följd av skyddsdikning för­hindras till sjöar, vattendrag och värdefulla våtmarker till exempel genom att slamgro­par och översilningsområden anläggs.

• Skyddsdiken görs inte i eller invid mark som är blöt innan avverkning.

• Sträva efter så låg vattenhastighet som möjligt i dikessystemet genom att kom­binera hänsynsåtgärder efter förutsätt­ningar på platsen.