Ibland bestäms virkesaffärer snabbt och när priser ska jämföras blir det ofta fel. Det gäller att kunna jämföra de olika kubikmetermått som används i buden.

Dessutom ska man veta vad köparen menar med normaltimmer, hur apte­ringen görs och vad som hamnar i andra sortiment för att kunna bedöma budet.

En korrekt jämförelse kräver en liten räkneövning för att äpplen ska kunna jämföras med äpplen.

Södras inspektorer vet hur svårt det kan vara för många medlemmar att ha koll på helheten. Och de som har koll på de olika måtten glömmer ofta hur helheten påverkas av olika dimensioner och längder. Då är det inte konstigt att priserbjudanden kan bedömas på fel grunder.

Södra har valt att utgå från m3fub, den verkliga ved­volymen. Detta utnyttjar Södras konkurrenter och köper virke i m3to för ett till synes högt kubikmeterpris.

– Vi hör ofta att Södras timmerpris alltid är så lågt. Det beror på att man jämför priset i m3fub med ett pris i m3to, säger Kim Gunnarsson.

Omräkning mellan olika volymmått beror på trädets volym och form. I tabellen nedan återfinns en typ av medelvärden man brukar använda. Det betyder att omräkningstalen kan vara något annorlunda i verkligheten.

Man ska inte heller glömma bort apteringseffekterna. Vissa aktörer apterar bara en eller två längder timmer och det slår väldigt hårt på utbytet.

– Ofta frågar skogsägaren bara om priset för timret. Det är egentligen oväsentligt, menar Anders Jakobsson.

Frågan bör vara: Hur mycket timmer blir det och vilket pris är det på det timret?

Antalet längdklasser och minsta diametern för timmer påverkar självklart beståndsvärdet. Det är stor skillnad mellan att hugga två längder och nio som Södra gör till Långasjö. Om minsta toppdimensionen för normaltimmer är 20, 18 eller 16 cm gör också stor skillnad för priset. Hur utfallet av apteringen kan variera med hänsyn till detta framgår av tabellen nedan.

– Den inmätta volymen vid Långasjösågen under ett år visar att 25 procent av volymen hamnar under 20 cm i topp, säger Anders Jakobsson.

Många skogsägare som tittar i en timmerprislista tror också att deras egen skog är betydligt grövre skog än den är. De tittar på priset för stockar som mäter 28-30 cm.

– I verkligheten ligger huvuddelen på 20-24 cm och diameterfördelningen på resten är fördelat på både klenare och grövre. Det är så skogen ser ut.

– Många aktörer spelar på att ha höga priser på det grova från 32 cm och uppåt, men eftersom de volymerna är små ger det också liten effekt på be­ståndsvärdet.

Jobba med beståndsvärdet

Det viktiga är vad man lyckas få ut av beståndet. Södra jobbar alltid med be­ståndsvärdet och tittar på alla sortiment.

En del av Södras konkurrenter väljer att köpa normaltimret och ger ett högt pris. De hugger till 20 cm i topp och i ett fåtal längder, vilket ger ett högt pris på normaltimmer. Men volymen i normaltimmerhögen blir liten. Virket från 20 cm ner till 14 cm kallar de klentimmer och köper det i m3to till högt pris. För att visa att de fick ut en hög andel timmer hugger de gärna massaved i 3-meterslängder. Följden blir att fler grövre toppar hamnar i flishögen och då blir andelen massaved mindre. Det kan verka bra för skogsägaren att inte få så mycket massaved och det blev också ganska mycket flis.

– Det gynnar inte beståndsvärdet eftersom massaved har ett högre pris än flis, säger Anders Jakobsson.

Södra svårslaget

Södra har tagit fram stampris som köpform för att under­lätta för skogsägarna att förstå beståndsvärdet.

– Om alla aktörer hade haft en stamprislista skulle det vara lättare att jämföra. Då är priset på timmer, massaved och grot oväsentligt, säger Anders Jakobsson och ger ett räkneexempel:

– Det är Södra som driver priset och om Södras totala vinstdelning räknas är Södra svårslaget. Tyvärr är det många som inte alls räknar på vad konkurrenternas bud innebär. Vi vill gärna öppna ögonen på dem, säger Anders Jakobsson, som har utbildat både medlemmar och tjänstemän i Region Syd om måttslag, aptering och annat som påverkar beståndsvärdet.